Skjuta salut

Att skjuta salut har sedan 1600-talet varit ett ståtligt sätt för Försvarsmakten att hälsa främmande dignitärer och fira nationella bemärkelsedagar.

Salut på Kvarnängen i Boden.
Salut på Kvarnängen i Boden.
Salut på Kvarnängen i Boden. Foto: Samuel Stridsman/Försvarsmakten

Från början var saluten ett sätt för örlogsfartyg att visa sina fredliga avsikter genom att tömma sina kanoner på skott innan de anlöpte en främmande hamn. Internationell sed var att det skulle vara 21 skott. Ibland var det också praktiskt att kunna visa vilket land man kom ifrån, och då sköt svenska fartyg två skott i snabb följd, så kallad "svensk lösen". Om kungen var ombord sköts dubbel svensk lösen, vilket är grunden till vårt fyrfaldiga leve.

Förfarandet kom med tiden att utvecklas till dagens välkomsthälsning till utländska statschefer och kungligheter som besöker Sverige, samt firande av framför allt regenternas och tronföljarens födelsedagar och namnsdagar. Sex dagar om året räknas som officiella salutdagar i Sverige för tillfället:

  • Kungens namnsdag den 28 januari
  • Kungens födelsedag den 30 april
  • Nationaldagen den 6 juni
  • Kronprinsessans födelsedag den 14 juli
  • Drottningens namnsdag den 8 augusti
  • Drottningens födelsedag den 23 december

Salutstationer med fast salutbatteri finns i Sverige på Skeppsholmen och Kastellholmen i Stockholm, Kungshall i Karlskrona, Kusthöjden i Härnösand och Skansen Lejonet i Göteborg.

I Boden skjuts salut från rörligt salutbatteri vid Kvarnängen.