Norge och Sverige har lång erfarenhet av samarbete inom främst internationella fredsinsatser och på materielsidan. Nu vill försvarsmaktscheferna i de båda länderna, vars försvarsmakter har liknande inriktning och har reformerats parallellt de senaste åren, fördjupa samarbetet.
Operativ effekt
– Med det samarbete vi föreslår ökar förutsättningarna för att länderna kan fortsätta utveckla en operativ effekt som svarar mot behoven i dag och i morgon, säger Försvarsmaktens strategichef Jörgen Ericsson. Fokus har varit att göra så mycket som möjligt tillsammans inom förbandsproduktionen (materielanskaffning, underhåll och utbildning/övning). På det sättet skapas över tiden allt större likhet inom olika system och förband. Detta ger samordningsvinster och kostnadseffektivitet.
Avancerad utrustning
Ett sådant fördjupat samarbete skulle ge en kostnadseffektivitet och mångsidighet som vore omöjlig för länderna att uppnå på egen hand. Kostnaderna per enhet ökar i takt med att den tekniska utrustningen blir allt mer avancerad och förbandsvolymerna och därmed serierna mindre. Den nödvändiga utvecklingen skulle – om Norge och Sverige bedrev den var för sig – därför kosta avsevärt mer. Detsamma gäller utbildning. På sikt är en ökad samverkan enda tänkbara vägen för att nå en hållbar och kostnadseffektiv utveckling av ländernas försvar, anser ÖB och den norske försvarschefen. Numerären inom allt fler områden är på väg att nå en kritiskt låg nivå.
– Om den här potentialen för ökad effektivitet inte utnyttjas riskerar vissa enheter bli så få att det inte går att upprätthålla förmågan på längre sikt, säger Jörgen Ericsson.
Möjliga samarbetsområden
Det föreslagna samarbetet omfattar stora delar av försvaret. Som exempel kan nämnas:
Gemensam produktion av förband och enheter, vilket bland annat innebär gemensamma utbildningar och skolor.
Samarbete kring underhållsfunktioner vid internationella insatser (exempelvis sjukvårdsförband, logistik och flygtransporter).
Utvecklat samarbete inom underhåll, förbandsutveckling, materielanskaffning och forskning.
Gemensamma övningsområden och övningar. Då Norge ännu inte valt nytt flygsystem och utredningar pågår, har möjligheten till samarbete när det gäller JAS 39 Gripen inte närmare analyserats i studien.
Komplement
Ett norsk-svenskt samarbete är inte ett alternativ till Nato och EU, utan ett komplement som följer och stödjer de samarbetsformer och mekanismer som gäller i organisationer som Nato och EU. Hur stor effektvinsten blir för båda länderna beror bland annat på hur snabbt arbetet kan starta. Redan åren fram till 2012 finns stora möjligheter till förstärkt samarbete. Kan samarbetet inledas tidigt kan därefter ytterligare effekt vinnas och samarbetet utökas än mer. "Vi har konstaterat att det finns en stor samarbetspotential. Hur stor effekt vi totalt kan uppnå bestäms av omfånget och hur snabbt samarbetet kan etableras", skriver Håkan Syrén och Sverre Diesen i en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter och Dagbladet i dag.
Ökad samverkan i Norden
Syrén och Diesen hoppas att det fördjupade norsk-svenska samarbetet ska leda till ökad samverkan också med övriga nordiska länder. Försvarsmaktscheferna lämnar på fredagseftermiddagen över rapporten till respektive försvarsministrar, för att få ett politiskt mandat att sätta samarbetsplanerna i verket så snart som möjligt.
» Läs hela debattartikeln i Dagens Nyheter
Tidigare nyheter:
» Sverige och Norge kan vinna på försvarssamarbete
» Avtal om militärt samarbete med Norge
» Svenskt försvar - på 20 års sikt
» Samsyn om samverkan över nationsgränser
» Utökat samarbete på agendan vid Norgebesök
» ÖB: Utökat samarbete ett måste