Strax efter gryningen rullade några pansarterrängbilar tillsammans med några Toyota Land Cruisers ut från Camp Northern Lights med uppdrag att ta sig fram längs vägar där inget svenskt tyngre fordon hade tagit sig fram tidigare.
I det aktuella området har svensk trupp tidigare tagit sig fram med lättare fordon. För att korta ned insatstiden om de skulle behöva förstärkning eller sjukvård hade det beslutats att skyttesoldater och en ambulans med sjukvårdspersonal skulle framgruppera i närheten av dem.
Detta är en av de metoder man tillämpar för att ha ett bra alternativ ifall väder eller andra omständigheter skulle hindra de tyska evakueringshelikoptrarna från att lyfta.
Korta avstånd, långa restider
Fågelvägen var resan endast 6-7 mil lång enkel väg, men vägarna är i så dåligt skick att det tog 4-5 timmar. Medelhastigheten låg på cirka 30 km/tim.
- Det går att köra fortare, men då skulle fordonen slitas otroligt mycket, så vi kör försiktigt. Dessutom dammar vägarna så mycket att sikten blir hopplös om man ligger för nära och kör för fort. Skulle det vara utryckning för att undsätta skadade kollegor skulle vi nog strunta i om bilarna tar stryk och korta ned restiden med någon timme, berättar kapten Tobias Christenssen, plutonchef för första vakt- och eskortpluton.
Över bron för första gången med tunga fordon
Ingen ur de tidigare svenska kontingenterna har tagit sig över en bro vid en större flod i södra Balhkprovinsen. Enligt den tillgängliga informationen skulle det inte vara möjligt att ta sig längre söderut med de tunga, välskyddade pansarterrängbilarna.
- Vi hade med oss lättare fordon ifall vi också skulle vara tvungna att stanna med pansarterrängbilarna. Men efter en grundlig inspektion av bron i fråga stod det klart att den utan problem skulle hålla för våra Patrior, förklarar Tobias Christenssen.
Väl över bron fortsatte resan längs slingrande serpentinvägar i de afghanska bergen. Alla förare fick bekänna färg, särskilt Patriaförarna som fick krypa fram genom folkmassor i trånga byar, möta lastbilar i bergspass och hela tiden hålla koll på var vägkanterna fanns.
Uppdraget slutfört
Väl tillbaka på Camp Northern Lights beordrade plutonchefen soldaterna att ”höja sitt eget stridsvärde”, vilket är militärsvenska och betyder ”se till att äta lite”. Efter kvällsmålet satte sig plutonchefen med sina gruppchefer och gav order för nästa dags aktiviteter samt började skriva en reserapport så att andra svenska förband kan få del av de erfarenheter som denna resa har gett. Samtidigt fortsatte den långa dagen för förarna då det nu var dags att vårda fordonen, som var rejält dammiga och nedsmutsade efter den över tio timmar långa färden.
- Det är för sånt här man söker utlandstjänst, sammanfattar Patriaföraren Niklas med ett trött men stort leende när han står och spolar av sin Patria. Att få vara de första svenskarna som åker så långt söderut med Patria och dessutom veta att vi kan hjälpa våra kollegor om de skulle hamna i problem, det känns helrätt!
Text och bild: Kapten Fredrik Bojerud
Press- och informationsofficer, FS14
Länk till bildspel från resan hittar du högst upp till höger under rubriken relaterad information.