Beredskapen är god om soldater i NBG skulle drabbas av fysiska skador under en insats, tycker tre av fyra tillfrågade i Försvarsmaktens stora attitydundersökning där 501 personer i NBG tillfrågats.
En majoritet, 57 procent, känner sig också säkra på att beredskapen att hantera psykiska problem är god, och tre av fem NBG-anställda anser att anser att Försvarsmakten har god beredskap att ta hand om hemvändande soldater och ge dem bra stöd.
Central roll
Sjukvårdsfrågorna kommer att få en central roll när utbildningen och förberedelserna inför beredskapsperioden nu går in i slutspurten. Detta visar bland annat den nyligen genomförda slutövningen i området kring Boden.
- Nu har vi övat vår huvudtjänst med gott resultat. Nu behöver vi öva ytterligare något på det runtomkring, och då gäller det inte minst att få in rutinerna kring sjukvårdstjänsten, säger Karl Engelbrektson.
Trygg med sjukvården
Mattias Berggren (bilden), stabssoldat från P 4 och deltagare i slutövningen, känner sig redan trygg med sjukvården i NBG.
- Före slutövningen hade jag känslan att det fanns brister, men nu är jag inte nervös att bli skadad. Jag har haft förmånen att få se kirurgtroppen och den håller högre standard än civila sjukhus.
Chefens roll viktig
Det gäller att ytterligare stärka soldaternas förtroende för att de kommer att bli väl omhändertagna om olyckan är framme. De måste känna den tryggheten under en insats. Och då har närmaste chef en mycket viktig roll, menar Karl Engelbrektson.
- Har man varit med om ett trauma måste det inledningsvis hanteras av chefen. Soldaten behöver prata med någon som delar upplevelserna och kan ta tag i problemet. Det går inte att koppla in utomstående experter direkt. Det här måste vara en naturlig del i det dagliga arbetet, annars lär man sig inte av det inträffade och får inte chansen att lätta på trycket.
Per Norlin
Ulf K. Rask
Ladda ner attitydundersökningen som pdf