Norrbotten i början av november. Ett par minusgrader, ett tunt snötäcke och ont om dagsljus gör att Nordic Battlegroups insatsområde kan kännas fjärran från en sannolik operation i en mera subtropisk region som mest 600 mil från Bryssel.
Men det som pågår här i övningen Nordic Resolution mellan Luleå, Boden och Jokkmokk är ett scenario präglat av tidigare krig, dålig ekonomi och usla förhållanden för lokalbefolkningen, där olika etniska och religiösa grupper ständigt utsätts för övergrepp. Behovet av mat och läkemedel är stort. De humanitära förhållandena är dåliga. Det är ett scenario som mycket påminner om vad Nordic Battlegroup kan möta vid en skarp insats.
Det är mindre än två månader kvar innan den första svenska stridsgruppen ställs i beredskap för att bli en viktig del av EU:s krishantering det första halvåret 2008.
För första gången ska alla enheter som tidigare övat var för sig samövas och bli ett enda förband. Det handlar om att lära av varandra, testa förmågor och att skapa en förbandsanda.
Deltagare från Sverige, Estland, Finland, Irland och Norge ska tillsammans bli Nordic Battlegroup.
Krigsliknande scenario
I Norrbotten har Förenta Nationerna med stöd av Nato satt in stridskrafter i det fiktiva landet Bogaland. EU har beslutat att skicka Nordic Battlegroup till gränslandet Xland. Uppdraget är att skapa lag och ordning i området och att möjliggöra hjälporganisationernas arbete för utsatta grupper. I Xland ska NBG också skapa förutsättningar för ett val.
Flera fraktioner och rena rövarband härjar i området i sådan omfattning att landets egna nedgångna försvarsresurser inte räcker till. Orsaken till det internationella engagemanget i området är att konflikterna i området riskerar att eskalera. Konflikterna visade ett år tidigare stor hänsynslöshet mot civilbefolkningen i ett krigsliknade scenario.
NBG har i dagarna gått in i Xland. Insatsområdet är säkrat. När mer och mer materiel och personal flygs in till området ökar oron i rövarbandet i Xland.
Transporter och logistik är en del av övningen. Att flytta stora mängder materiel och personal långa sträckor med flyg, järnväg och fartyg är en viktig faktor som måste fungera vid en skarp insats.
Oroligt redan vid flygbasen
Vid Eufors checkpoint på flygbasen i Jokkmokk, där flygbasbataljonen tar emot alla förband, samlas demonstranter. Polisen dyker upp och ledaren för demonstranterna slås blodig till marken. I nattmörkret några timmar senare upptäcker en spaningspluton ett fångläger vid Victoriafortet i Voullerim, där den dubbelpipiga kanonen under Kalla kriget vakade över Lule älvdal.
Från Jokkmokk rör sig styrkorna söderut från flygbasen och byggs upp i storlek och förmågor efter behov.
- Vi är i ett ovänligt område och beredskapen är höjd. Det är dock inget som vi bedömer att vi inte kan hantera. Vi ska de närmaste dagarna säkerställa ordningen så att lokalbefolkningen kan röra sig fritt och genomföra sitt val om ett par dagar, säger brigadgeneral Karl Engelbrektson som leder NBG:s operationer.
Under övningen står hela NBG under hans befäl. Sverige deltar med 2 350 personer, Estland 50, Finland 220, Irland 80 och Norge 150 personer.
Lisa Axenskär som till vardags hör till Lv6 i Halmstad tycker att Nordic Resolution ger NBG goda förutsättningar för att efter årsskiftet kunna lösa sin uppgift. Under övningen har de olika delarna kommit närmare varandra.
- Förväntningarna på beredskapstiden är att fortsätta att öva så mycket som möjligt så att vi kan bli så bra vi bara kan bli. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna lösa de uppgifter vi blir tilldelade. Jag känner mig väldigt trygg med det.
För sin egen del tycker hon att det som officer är ett naturligt steg att vara en del av Nordic Battlegroup.
- Det här är en erfarenhet som jag vill ha. Dels för min egen del, dels med anledning av Försvarsmaktens ominriktning. Det är viktigt att ha egen erfarenhet av utlandstjänst för att kunna föra den kunskapen vidare, säger hon.
Vi känner våra förmågor
- Nordic Battlegroup sätter många förmågor på sin spets. För att klara av att lösa alla uppgifter måste vi vara mycket professionella, ha en hög teknikutveckling och ha en kompetent personal. Upprättandet av NBG har drivit utvecklingen mycket snabbare i den riktning som regeringen och ÖB har beordrat oss, det vill säga mot snabba internationella insatser.
Karl Engelbrektsons uppfattning är att NBG är mycket väl förberedd för sin uppgift när förbandet nu snart ställs i beredskap.
- Allt är relativt, och som chef är jag alltid ytterst lojal mot den uppgift jag har fått och ska sätta det i samband med den personal och den förmåga man har. Vi har mycket klart för oss vilka förmågor vi har i förbandet. Bara det är en väldigt bra start. Vi vet vad vi kan och vad vi inte kan. Där är jag helt trygg med personalen.
Inget land som satt upp stridsgrupper för EU har tidigare samlat alla länder med alla förmågor till en gemensam slutövning. Sverige är som ledande nation för Nordic Battlegroup först med att göra det.
- När övningen är avslutad vet vi vilka förmågor vi har totalt sett, vilka synergier alla enheter tillsammans ger. Hittills är jag mycket nöjd, jag börjar bli riktigt stolt faktiskt, säger Karl Engelbrektson.
Rapporteringen kring Nordic Battlegroup har till stor del handlat om brister på materiel, avsaknad av helikoptrar och så vidare.
Utmaning för Försvarsmakten
Att ta fram NBG har varit en utmaning för Försvars-makten. En del av problemen har varit att i tid få fram all materiel. I några fall har substitut hittills fått användas under utbildningen på grund av sena leveranser. Materielen används bland annat i pågående insatser i dag.
- Chefers uppgifter, och i det här fallet ytterst min, är att veta vad man klarar av och vad man inte klarar av och sätta det i förhållande till de uppgifter man kan komma att ställas inför. För det har vi något som kallas operativ och taktisk anpassning. Vi kommer aldrig att medvetet låta oss gå in i situationer som vi med vår professionallitet kan räkna ut att vi inte klarar av, säger Karl Engelbrektson.
NBG ska kunna delta i EU:s krishanteringsoperationer i den inledande och oftast svåraste fasen och ska under en begränsad tid kunna lösa uppgifter längs hela konfliktskalan, från humanitär hjälp till väpnad strid.
Svårast tvinga fram fred
I EU:s koncept beskrivs fyra olika scenarier inom vilka förbanden ska kunna verka: humanitär hjälpinsats, evakueringssituation, fredsbevarande och fredsframtvingande operationer.
ÖB Håkan Syrén:
- Min uppfattning är att när det gäller de tre första uppgifterna ser det i dag mycket bra ut. Vi måste nu ta oss en allvarlig funderare och titta på vad vi kan lösa även i den högsta nivån och vilka situationer vi kan ställas i. Vi ska kunna se varandra i ögonen i förbandet och också inför vår uppdragsgivare tala om vad vi kan leverera den 1 januari 2008 som ett av EU:s verkligt starka instrument för att gå in och avstyra en orlighet eller konflikt, säger Syrén.
Nordic Battlegroup ska kunna sättas i krisområden i princip var som helst 600 mil från Bryssel, dock inte i subarktisk miljö. I Försvarsmakten är det dock ett vedertaget faktum att den som klarar det subarktiska klimatet klarar vilken miljö som helst. Det är också en orsak till varför Nordic Resolution genomförs just i Norrbotten.
- Ska man genomföra en övning av den här storleken måste man ha manöverutrymme, såväl på marken som i luften. Dessutom vill vi ha stora avstånd, eftersom förbandet kan komma att uppträda under sådana förhållanden. Därmed prövas våra transport-, logistik- och ledningssystem. Klimatet är kärvt, och det är bra, även om det är tvärtom mot vad vi tror att vi kan komma att få lösa.
Naturligtvis är det bättre att träna i den miljö man ska verka i, men vi måste ha en realistisk kostnadsbild på det vi gör. Grundtekniken att ta hand om förband och system är densamma i kyla som i värme. Är man van att överleva i kärva klimat är det ganska enkelt att anpassa sig, säger Karl Engelbrektson.
Intressant att vara först på plats
När Nordic Resolution är avslutad fortsätter arbetet med att utvärdera övningen och enheternas och förbandets förmåga inför en eventuell insats.
Christian Bjurefalk ingår i flygbasbataljonen AB01 och sökte till NBG för att prova något som kändes nytt och spännande.
- Jag har gjort en mission i Kosovo och trivdes med missionslivet. Eftersom jag har en bakgrund i armén är det roligt att se vad flygvapnet kan erbjuda. Dessutom är det en chans att se nya delar av världen som man inte reser till annars. När försvaret förändras är det roligt att vara en del av det. Om det blir en insats är det intressant att vara med på en tidig mission. Det är det som många yrkessoldater också strävar efter, att komma tidigt på plats, säger han.
Christians kollega Jesper Borgryd, som är hundförare, gick in i NBG direkt efter värnplikten.
- Jag vill göra internationell tjänst, och det är mycket därför jag ville göra lumpen. För mig är det här tredje terminen, och det är en bra och naturlig övergång från värnplikten. Det föll sig naturligt när möjligheten kom.
De hoppas båda att NBG kommer iväg och att förbandet sätts in och används.
- Det är det jag vill. Annars hade jag inte sökt, säger Jesper Borgryd.
De är överens om att utbildningen varit bra och att den ger såväl militära som civila erfarenheter för framtiden. NBG-tiden har inte varit slöseri med tid, även om förbandet inte sätts in.
AB01 är en av de enheter i Nordic Battlegroup som påverkats av brister på materiel.
- Materielen är ett välkänt faktum. Det saknas en del saker, och det är väldigt tråkigt. Det vi gör är att kämpa på så gott vi kan med den materiel vi har och försöker öva så snarlikt som möjligt. När materielen väl kommer är det inga konstigheter, säger Christian Bjurefalk.
Text: Anders Sjödén