Operationen Chahr Fassle Saal, som vi skulle medverka i var en multinationell operation med inriktning på humanitarian aid verksamhet och det är att dela ut filtar och medicin till de behövande i de mindre byarna som inte har det allt för bra ställt. Det var afghaner, tyskar, svenskar, finnar, norrmän samt letter.
Vi packade våra tre lastbilar med diverse bra att ha saker som mat, reservdelar, tält, värmare och annat som är bra när man ska ut på operation.
Däck som lossnade
En tidig morgon for vi till det norska PRT:t i Meymaneh och resan dit var en resa med lite bekymmer, några snökedjor som gick sönder och ett däck som lossnade, men som tur var det ingen som blev skadad. Vägen till Meymaneh är väldigt varierande, ena stunden var det torr asfalt sedan snö och is och till sist var det en liten krokig grusväg som slingrade sig upp i bergen med varierande stigning. De tre chaufförerna Mike, Madde, Mattias som styrde gruppens tunga lastbilar framförde dessa med stor pression och försiktighet utan några större svårigheter trots den varierande terrängen och underlaget .
Karavaner längs vägarna
I Afghanistan används dromedarer och åsnor som transportmedel så det var ett par karavaner med åsnor och dromedarer längs vägen och för oss är det en syn som man sent ska glömma. När vi kom till PRT:t så var det redan sen kväll, så det var bara att krypa ned och sova för att kunna stiga upp tidigt nästa morgon för att åka vidare till FOB FREJA som vårt slutmål kallades.
Nyfikna blickar mötte oss
FOB FREJA (FOB = Forward Operating Base) är en afghansk militärbas av det mer spartanska slaget. När vi anlände så var det med en del nyfikna blickar från de afghanska soldaterna och det med all rätt. När vi efter mycket slit och svett hade fått igång den eget mycket enkla läger inne på basen, med några tält med tillhörande värmare och elverk så var det dags att krypa ner i sovsäcken för vara pigg att möta nästa dag.
Varmt vatten och frusna dieselfilter
Kocken Mats steg upp långt före tuppen för att se till att det skulle finnas varmt vatten till frukosten. Mats lagade även ett mål mat om dagen till vår stora glädje så vi slapp äta frystorkad pås-mat hela tiden.
När Göran och Pontus klev upp och insåg de genast att det här är en mycket kall plats och att de skulle behöva göra allt i sin makt för att dieseln inte skulle frysa. Det var en prövning som de flesta hade lessnat på men vi frågade om inte den afghanska armen kunde hjälpa oss med att åka till en by i närheten och köpa fotogen till vår diesel.
Det hjälpte oss ganska bra men det frös ändå för oss i bränslefiltren, men inte i samma utsträckning som tidigare. På dagarna var det inte alls så kallt men när mörkret föll så föll temperaturen med hisklig fart. Vi hade runt minus 30 på nätterna, så det kom att kallas att det var lite bistert.
Amröj röjde
När någon dag hade fortlöpt så kom den lokala polisen ANP med några OXA (oexploderad ammunition) som vår amröj enhet tog hand om på ett mycket bra sätt.
Morgonen när det var dags att fara hemåt så var det en tidig morgon för att bryta förläggningen och stuva ihop allt. Hemresan gick bra förutom en punktering som av hjälptes på ett mycket snabbt och proffsigt sätt av den drabbade vagnsbesättning.
Bild och text: Göran Lagerlund, Maint squad FS14
Ingress: Kapten Fredrik Bojerud, PIO FS14
Länk till bildspel till artikeln hittar du högst upp till höger under rubriken relaterad information.