I panelen satt Christer Zettergren, generalsekreterare för svenska Röda korset, Maria Strömvik, forskare vid Utrikespolitiska institutet och Håkan Hedlund, NBG:s stabschef. Bland annat diskuterades gränsdragningen mellan militära operationer och civila biståndsinsatser.
- Vi är beroende av vår opartiskhet, neutralitet och vårt oberoende för att nå framgång. Utan de orden kan inga vapen i världen rädda oss. Men samtidigt finns det situationer i världen där det råder extrema förhållanden och där militära maktmedel måste sättas in eftersom en civil regering inte kan eller vill skydda sin befolkning, sade Christer Zettergren, och fortsatte:
- Jag är inte emot att militären delar ut bröd och vatten till nödställda. Men vi får inte uppfattas som en del av arbetet, då kan vi inte göra vårt jobb sedan. Därför är det viktigt att våra olika verksamheter är åtskilda. Upprätthåller vi mandaten och våra respektive roller kommer vi att nå framgång.
Beredda på humanitära insatser
Humanitära uppgifter kan bli aktuella för NBG, förklarade stabschefen Håkan Hedlund.
- Vi är flexibla och ska kunna lösa alla uppgifter snabbt. Vi är beredda också på humanitära insatser. Samverkan med humanitära organisationer i ett konfliktområde är något vi tränat för i uppbyggnaden av styrkan.
Maria Strömvik påpekade att en viss civil-militär samverkan redan tillämpas i EU-sammanhang.
- I Sudan pågår en gemensam polisiär och militär insats, om än i begränsad omfattning.
Att förbereda en multinationell styrka för en rad olika tänkbara insatser, utan att veta var i världen det kan bli aktuellt att sända soldaterna, är en ny erfarenhet för Försvarsmakten och Sverige som ledande nation för NBG. Det har också varit värdefullt i transformeringen av Försvarsmakten mot ett insatsförsvar, menade Håkan Hedlund.
- Som stabschef är jag nöjd med arbetet så här långt. Deltagarländerna har kunnat enas om lämpliga uppgifter för NBG i de olika tänkbara områden vi diskuterat för att så snabbt som möjligt kunna ge ett bra underlag för ett politiskt beslut om insats.
Liten styrka
För att utröna hur NBG skulle kunna användas bäst, har flera tidigare internationella operationer studerats under uppbyggnaden.
- Det är viktigt att komma ihåg att styrkan är liten. Hotmiljön, områdets storlek och infrastruktur spelar in. Ju högre konfliktnivån är, desto mer måste uppgiften begränsas för att vi ska klara av den. I en region med pågående fullskaligt krig skulle vi kunna säkra en flygplats eller en hamn för att möjliggöra en större militär eller humanitär insats, medan vi på platser med lägre hotnivå kan verka över större områden, sa Håkan Hedlund.
För att någon av EU:s snabbinsatsstyrkor ska kunna sättas in, krävs enighet bland medlemsländerna. Men det råder ingen tvekan om att behovet finns, menade Maria Strömvik.
- Ur ett EU-perspektiv framstår Nordic Battlegroup som ovanligt välförberedda, och det råder ingen brist på konflikthärdar i världen där en EU-ledd militär styrka skulle kunna göra nytta.
Oavsett om NBG sätts in eller ej, har genomförda övningar redan visat att konceptet fungerar och att Sverige axlat ledarrollen på ett tillfredsställande sätt, konstaterade Håkan Hedlund.
- Och fram till 30 juni är vi beredda på vad som helst - det är vår uppgift.
Per Norlin