ÖB var först ut på scenen och följdes av sina nordiska kollegor, från Finland kommendören för Försvarsmakten Juhani Kaskeala och från Norge försvarschef Sverre Diesen.
– Våra länder och våra försvarsmakter står inför försvarspolitiska utmaningar som har stora likheter. Behovet, liksom möjligheterna till ett närmare och ömsesidigt förstärkande samarbete inom försvarsområdet har aldrig varit större. Jag är en varm tillskyndare av den intensiva och mycket konstruktiva dialog om ökat samarbete som nu pågår på många fronter, inledde Håkan Syrén, innan han gjorde en tillbakablick över tiden sedan försvarsbeslutet 2004.
"Nått målen inom ramarna"
– Försvarsmakten har i allt väsentligt nått de mål statsmakterna angav för försvarsbeslutsperioden, och vi har gjort det inom de ekonomiska ramarna.
Vid sidan av en radikal omställning av organisationen har Försvarsmakten drivit en genomgripande reformering av värnpliktsutbildning, personalförsörjning och materielförsörjning.
Mycket arbete återstår, konstaterade ÖB, och kom senare in på det allvarliga ekonomiska läget som varit i fokus de senaste dagarna.
Ökad flexibilitet
Ökad flexibilitet behövs i försvarsplaneringen, menar ÖB.
– Flexibilitet kan underlättas genom en ekonomisk planering som tar höjd för ofrånkomliga osäkerheter och genom ökade möjligheter till ekonomisk omfördelning mellan anslag och mellan år.
På längre sikt krävs en hållbar balans mellan uppgifter och resurser. Det går inte att göra ytterligare nedskärningar av anslagen utan att ge upp den mångsidighet Försvarsmakten har i dag, betonade Håkan Syrén.
– Det kommer att behövas mer resurser och nya lösningar om vi ska kunna upprätthålla en modern och mångsidigt sammansatt försvarsmakt.
– Den insatsorganisation vi nu har är en minimistruktur för att upprätthålla grundförmåga och för att kunna lösa internationella uppgifter på den nivå vi gör i dag. Vi har otillräckliga resurser för att på lång sikt kunna utveckla våra förband så att de kan utföra sina uppdrag.
Annorlunda förutsättningar
Chefen för Finlands försvarsmakt Juhani Kaskeala berättade om det säkerhetspolitiska läget i sitt land och de annorlunda förutsättningar som gäller där, inte minst för värnpliktsutbildningen.
– Försvarsviljan i Finland är stark och den allmänna värnplikten ses mer som en rättighet än en skyldighet. Vi utbildar 25 000 värnpliktiga och 25 000 reservofficerare i dag, samt 4 000 frivilliga sökande till de krishanteringsoperationer vi genomför.
Kaskeala spår en minskad finländsk försvarsmakt, för att klara de ökade kostnaderna.
– Vi har i dag 350 000 soldater. Jag tror att vi är tvungna att minska med 100 000 soldater under nästa årtionde.
Norges försvarschef Sverre Diesen talade om regionens allt större betydelse, grannen Rysslands utveckling och de nya transportvägar som bildas i och med issmältningen i Arktis. Han pekade också på behovet av utökat samarbete med de nordiska grannländerna.
Per Norlin
| » ÖB:s tal (WMV) |
» ÖB:s tal (QuickTime) |