Livet på ett provinskontor – Del 1

Långt bort från den stora staden Mazar-i-Sharif, i den yngsta och fattigaste provinsen, Sari-Pul utgör ett antal svenska soldater ISAF:s och PRT Mazar-i-Sharifs närvaro. Det är ett liv med mycket ansvar men också mycket frihet. Välkommen till PO Sari-Pul.

PO Chefen med kollegor före avfärd Foto: Fredrik Bojerud, FS14

En av fyra provinser

Sverige är ansvarig inom ISAF för säkerhetsarbetet inom fyra provinser (PRT Mazar-i-Sharif) i norra Afghanstan. Det totala området med samtliga provinser är stort som hela Mellansverige och bristen på bra vägar gör det till en utmaning att utföra arbetet på ett effektivt sätt. För att bättre kunna bedriva verksamheten har man sedan länge upprättat så kallade provinskontor (Provincial Offices förkortas PO) i de mindre provinserna som ett komplement till huvudcampen i utkanterna av Mazar-i-Sharif.

 

Inte bara ”konsulat”

Dessa PO:n fungerar inte bara som ”konsulat” åt PRT:t utan även som bas för de spanings- och samverkansteam (MOT) som jobbar ute i områdena. Chefen för ett PO är en major och han sköter kontakterna med provinsens ledare inom polis, åklagare, säkerhetspolis och den politiska ledningen.

 

Gör det själv

På ett PO måste man vara beredd att ta i själv. Det är långt till den svensk-finska huvudcampen så all form av enklare underhåll och reparationer utförs av personalen själva. Det flesta soldaterna jobbar som rörmokare, mekaniker, montörer, och givetvis hjälper alla till när det skall bäras och släpas.

 

Norrbottning i Afghanistan

I den relativt lilla staden Sari-Pul leder major Mats, till vardags hemmahörande på Norrbottens regemente (I 19) i Boden, verksamheten på ett av svenskarnas PO:n. Till sin hjälp har han ett antal soldater och officerare med olika specialiteter. Tolk, signalist, bilförare/prickskytt, kock och militärpolis är några av befattningarna.

 

Ingen dag är den andra lik

Det är svårt att beskriva en ”vanlig” dag på ett PO, då ingen dag riktigt är den andra lik. Vissa dagar är lugna och går åt till att pyssla och dona kring huset - testa elgeneratorer, hänga upp draperier, träna på det lilla gymmet eller slötitta på en film. Andra dagar är det patruller och möten hela dagen.

 

Måste vara flexibel

- Man måste kunna vara flexibel på ett PO. Vissa dagar är det massor av möten inplanerade som sedan ställs in av olika anledningar. Andra dagar ser lugna ut bara för att sedan bli intensiva och långa. Vår huvuduppgift är att samverka med representanter för säkerhetsstyrkorna och den politiska ledningen i provinsen. Både för att ge stöd men även för att hjälpa ISAF med att få en bild av läget i provinsen, berättar Mats.

 

”Det är hårt i missionen”

En av dagarna då undertecknad var på plats rådde det ett snöoväder som medförde att det blev en lugn dag inne på PO:t. Det ville sig så väl att det fanns två kockar på plats, då en var på väg hem till Sverige på leave och den andre nyss kommit tillbaka från leave. De två kockarna bestämde sig för att bjuda till lite extra i snöblåsten och bjöd på en trerätters middag med Toast Skagen till förrätt, Hjortfilé med klyftpotatis till huvudrätt och Chockladdoppad glass med ananassås till dessert. Många smackade förtjust och sa ironiskt ”det är hårt i missionen”. Det uttrycket är en tradition sedan lång tid tillbaks och bör sägas med drypande ironi när man har det särskilt bra. Just denna kväll hade man det särskilt bra. Lika bra var det inte för ett par dagar sedan då vattenrör hade fryst och duscharna var ur funktion.

 

Nästa dag var vädret bättre och då blev det dags för möten och samverkan.

 

Hur det gick får du snart läsa vidare här på mil.se. Fortsättning följer…

 

Text och bild: Kapten Fredrik Bojerud

Press- och informationsofficer FS14

 

Major Mats har begärt att inte framträda med sitt efternamn.