Flygbasen är landets enda för stridsflygplan och i dag samsas ryska MIG 29 och transportflygplanet AN 26 med toppmoderna Gripenflygplan från Sverige.
I Kecskemet har Flygvapnet och Skaraborgs flygflottilj sedan februari 2006 en supportgrupp. Supportgruppens benämning är Swedish Air Force Support Group Hungary (SwAFSG HU) och syftet med deras arbete är att stötta ungrarna i implementeringen av Gripen i deras flygvapen. 15 personer finns på plats i Kecskemet och de arbetar dagligen med att stötta ungrarna med deras nya stridsflygplan. Dessa 15 personer blir tillsammans med sina anhöriga, som också bor i staden, ett femtiotal.
Inte sen att haka på tåget
En av dessa svenskar är kaptenen Torbjörn Olsson. Han och hans sambo Maria varit här sedan februari 2006, det vill säga från första början. Innan Torbjörn bestämde sig för att flytta med till Ungern arbetade han på Försvarsmaktens Tekniska skola i Halmstad där han var kurschef för flygteknikerelever, men han berättar också att han har sin bakgrund som flygtekniker på Gripen vid den numera nedlagda flottiljen F10 i Ängelholm. När Torbjörn fick höra talas om att det skulle skapas en supportgrupp i Ungern så var han inte sen att haka på tåget. Det är ju ett äventyr, man får en unik möjlighet att utveckla sig själv och arbeta med ett annat språk än svenska som arbetsspråk, nämligen engelska. Eftersom både Torbjörn och hans sambo tycker mycket om att resa så var det enkelt att få med henne också.
Samma löner som i Sverige
Angående arbetet på basen berättar Torbjörn att den svenska kontingenten är här för att stötta ungrarna, inte för att själva "skruva" på flygplan. Han säger att de ungerska flygteknikerna är välutbildade och pratar bra teknisk engelska. Vad gäller den mer sociala engelskan så är det lite sisådär, någonting som går igen ute i samhället utanför grindarna också, där blir det ofta en kombination av teckenspråk och de ungerska fraser man lärt sig. Företagskulturen mellan varå två flygvapen skiljer sig också mycket åt, bland annat saknar de ungerska flygteknikerna ett system för att skriva och behandla driftstörningsanmälningar, så kallade DA, som är ett väldigt viktigt instrument i vårt svenska systematiska flygsäkerhetsarbete. SwAFSG HU arbetar dock mycket med att försöka få dem att komma igång med ett sådant system.
Lönerna för den svenska personalen är i stort sett desamma som hemma i Sverige, men Försvarsmakten betalar för bostaden och det i kombination med att det är något billigare att leva i Ungern gör att man klarar sig bra trots att man måste leva på en lön. I jämförelse med sina ungerska officerskollegor tjänar svenskarna bra. De ungerska officerarna har en ganska låg lön, men i gengäld får de hyra bostäder mycket förmånligt och får varje månad kuponger till ett värde av 20 000 forint, motsvarande cirka 800 kronor, som de kan använda på alla större varuhus i staden.
Barnen går i skolan
Nästan alla svenskar i SwAFSG HU har sina familjer med sig. Därför har det varit jätteviktigt att skapa former för barnen att gå i skolan under sin vistelse i Ungern. Den skolan där de svenska barnen och ungdomarna går heter Rakoci-skolan. Det är en skola som har årskurserna 1-8 och den ligger centralt i Kecskemet. De svenska eleverna är indelade så årskurs 1-3 går i en klass, 4-6 i en annan och de äldre ungdomarna går i en klass för sig. De äldre ungdomarna, som egentligen inte har någon lärarledd undervisning utan studerar på distans har ett separat klassrum. Simon Carlson, som går i åttan är en av dem som studerar på distans. Han berättar att han tycker det är bra med distansstudier, visst ställer det högre krav på självdisciplin, men fördelen är ju också att han kan studera var som helst, även hemma. Simon berättar också att han har idrottslektioner och läser tyska tillsammans med ungerska ungdomar, något han tycker fungerar bra. Undervisningen i årskurserna 1-3 och 4-6 sker på svenska och de har svenska lärare, Det finns till och med en svensk rektor på skolan. Naturligtvis längtar de hem ibland och saknar sina svenska kompisar, men Charlotte Björk, normalt boende Åstorp och van vid en pappa som veckopendlar tycker att det är bra att pappa kommer hem varje kväll nu.
Flygtekniker och piloter
Huvuddelen av de som arbetar i SwAFSG HU har någon form av flygteknisk utbildning, men det finns också två svenska Gripenpiloter på plats, en av dem är major Ulf Axelsson. Till vardags arbetar Ulf som Gripeninstruktör på F7 Såtenäs, men ska efter sejouren i Ungern börja flyga C-130 Hercules på F7. I Ungern tjänstgör Ulf också som Gripeninstruktör, men jobbet här skiljer sig naturligtvis en del från jobbet han gör hemma på Såtenäs. Han är precis som övriga här för att stötta ungrarna och gör detta genom att både flyga en del själv, flyga två-sits versionen av Gripen och drilla flygeleverna i simulatorn. De ungerska piloterna som flyger Gripen är väldigt stolta och tycker det är ett jättebra flygplan. Ulf är också en länk mellan Ungern, SAAB, Försvarets materielverk och Flygvapnet. När jag besöker basen pågår förberedelser för att resa till Sardinien, där de ungerska Gripenflygplanen ska delta i en italiensk nationell övning. Till Sardinien åker både Ulf och den andra svenska piloten med, dock med begränsningen att där får de inte flyga själva, så kallad Pilot in Command.
Nöjda familjer
På det hela taget verkar det vara 15 mycket nöjda familjer som nu tillbringat drygt två av sina tre år i Ungern. Det enda negativa som egentligen går att spåra är språkbarriären. Ungrarna är som sagt inte speciellt bra på engelska precis som vi svenskar inte är så bra på ungerska. Annika Nilsson, maka till chefen för SwAFSG HU, major Christer Nilsson, uttrycker tillsammans med sin man att den kulturutbildning som lovades innan avfärd, men tyvärr sedan uteblev hade varit väldigt bra att ha. Hon säger också att fruarna lär sig otroligt mycket varje dag, bara att gå och handla på marknaden är en utmaning. Språkbarriären, poängterar hon är inget man ska låta sig avskräckas av, utan man får ta det som det kommer och hon har aldrig ångrat att hon följde med till Ungern.