Det fanns ett schema för nattens fordonspatrull i området som kallas Triaden som byarna Preoce, Laplje Selo och Caglavica ingår i. Och schemat håller första delen av natten. Ett av de militärfordon som är ute, körs av Martin Davidsson. På sin högra sida, som chef över ekipaget och skyttesoldaterna Daniel Larsson och Emil Jakobs i baksätet, sitter Oscar Dahl.
– Bravo one, allt lugnt i Preoce, rapporterar han till plutonchefen i en annan bil.
Soldaterna får en god uppfattning av stämningen i samhället tack vare patrullerna. Vissa områden och objekt håller man särskild uppsikt över.
I Caglavica bevakar kollegerna i ett annat Geländewagen-fordon en lågt liggande telekabel som bilister riskerar att köra in i.
– Vi har ringt KPS (Kosovo Police Service) och de är på väg. Vi avvaktar, meddelar Alexander Bergström.
FordonskontrollVäntan blir nära två timmar. Även polisen har fullt upp. Några kvarter bort har de en fordonskontroll, på huvudleden genom byn.
– Good evening, is everything okay? undrar Oscar Dahl och får ett jakande svar från de civila poliserna.
Efter några timmars patrullerande i områdena, där allt är lugnt, sätter grupperna upp en MCP, mobil checkpoint, vid en av de större vägarna i området. Det främsta syftet är att söka genom slumpmässigt utvalda fordon som passerar efter vapen och droger.
– Det brukar aldrig vara några problem. Det är sällan folk blir arga, de är mest bara less, berättar Emil Jakobs.
Första personbilen som stoppas körs av en man som säger sig vara på väg till Gracanica. Han svarar på soldaternas frågor och går med på ett genomsök av bilen. Enda vapnet är en liten kniv. Mannen röker nervöst.
Precis när bilen vinkas in i MCP:n, hörs automateld på håll.
– Är det happy shooting? funderar gruppen och rapporterar till sambandscentralen på Camp Victoria.
Happy shooting är skott som avlossas rätt upp i luften i samband med bröllop eller festlighet.
Automateld hörs igen
När patrullen gör sig redo att ta in nästa bil, hörs automateld igen. Radion sprakar till och grupperna beordras bege sig till platsen där skottlossningen ägt rum.
På en bensinmack säger de anställda att de hört skottlossning. De får lämna vittnesuppgifter som kan vara till stöd för soldaterna och senare KPS, som får utreda händelsen.
– Sök av området och leta efter kulhål i fordon, lyder plutonchefen Johan Modighs order.
En man på platsen säger att han hört skottlossning från två håll. Svensk förstärkning anländer, vägen spärras av för trafik och söks av. Det är ännu oklart varifrån skotten har avlossats. Soldaterna är uppmärksamma men lugna.
En byggnad söks igenom och då KPS kommer, informeras de om det som svenskarna fått fram. Det börjar ljusna, men arbetspasset är inte över än. Inte heller överraskningarna.
Högsta beredskap
Efter en överblick av området för att avgöra på vilket avstånd från MCP:n skottlossningen ägde rum, beordras soldaterna att leta tomhylsor. Inga hittas, däremot ett föremål som liknar en truppmina, modell större. Minsta lilla misstanke att ett föremål är en sprängladdning, gör att samtliga närvarande sätts i högsta beredskap och försiktighet. Alla beordras backa undan sedan befälen själva fått se föremålet. Martin Davidssons bilder visas för EOD-teamet som kallas till platsen med en sjukvårdsvagn. EOD står för Explosive Ordnance Disposal och består av sprängmedelsexperter.
Utifrån bilderna, görs bedömningen att det kan vara en jugoslavisk mina som dykt upp i fyllnadsmassorna. EOD-teamet går fram och undersöker. Som tur är, visar sig föremålet vara ett ofarligt plastlock, och alla pustar ut.
Vid frukosten tillbaka på campen, något försenade, konstaterar gruppen att natten var ovanligt händelserik.