I diket ligger ett svenskt KFOR-fordon. Passageraren har sårskador, men allvarligast är läget för föraren som är fastklämd. Som tur är, är det övning som sker på Camp Victoria.
Stabsläkare Stefan Åkermo har tagit initiativet till övningen. Anledningen är att svenska styrkan KS17 inte längre har egen räddningspluton, utan samarbetar med den finska. Larmen var för få för att det skulle vara självklart att hålla sig med en egen räddningsstyrka. Och nu behöver de svenska sjukvårdarna och finska brandmännen samöva.
- Det ska bli intressant att se om vi jobbar på ungefär samma sätt, säger övningsledaren Stefan Åkermo.
Fastklämd
Vid den simulerade olycksplatsen får två av de svenska sjukvårdarna iklä sig rollen som skadade. Passageraren är lindrigt skadad, men föraren Mats Hansson sitter fastklämd.
- Aaaj! klagar han högt när den svenska terränggående ambulansen anländer till platsen och sjuksköterskan Gunilla Turdell tittar in i den demolerade bilen.
- Vi ska hjälpa dig ut, ta det lugnt och slappna av, säger hon lugnande och försöker få en bild av skadorna som rapporteras vidare för en bedömning av vilka insatser som bör sättas in.
Klippverktyg
Snart anländer finska räddningsstyrkan. De orienterar sig snabbt om läget och tar fram klippverktyg för att kunna ta loss Mats Hansson, till vardags sjuksköterska i KS17.
Passageraren klarar att ta sig ur bilen själv och plåstras om av Pär-Henrik Sundström, sjukvårds-Patrians förare.
- Hur gick olyckan till? vill han veta.
Detaljer är viktiga ledtrådar till vilka skador patienten kan tänkas ha och vilken vård som bör sättas in.
Victoria Health Station
Övningen följs av resten av förbandsplatsgruppen som består av två Patria-ambulanser med personal, samt läkare och distriktssköterskor som bemannar Camp Victorias vårdcentral, Victoria Health Station.
De finska brandmännen klipper av taket på bilen. Men Mats Hansson är lite klurig.
- Jag sitter fast, säger han och finländarna tvingas klippa ännu mer.
Snart kan han lyftas ut på en gul bår, en så kallad spineboard. Då har han redan fått nackkrage och dropp. Från det att brandmännen anlände, tog det knappt 40 minuter att få ut ”patienten”.
- Vi brukar vara tio minuter snabbare, uppskattar sergeant Paju när räddningsövningen utvärderas efteråt. Hur lång tid det tar beror på om bilen är ny eller gammal och hur den står.
Civila olyckor
Den finska räddningsstyrkan är betydligt bättre utrustad än civila brandkåren, och får därför hjälpa till vid civila olyckor. Brandmännen får gott betyg av de svenska sjukvårdarna.
- De jobbade lugnt och metodiskt och alla visste exakt hur de skulle jobba, tycker Max Gustafsson, sjukvårds-Patria-förare.
- De frågade mycket om patienten för att ha koll på tillståndet, konstaterar Mats Hansson.
Den första svensk-finska räddningsövningen bådar gott för ett framtida samarbete, när det kan vara på riktigt, konstaterar samtliga.
Hannah Larsson
Press- och informationsofficer