– Vi i försvaret måste ha väldigt klart för oss att vi konkurrerar om de mest lämpade och begåvade ungdomarna. Vi slåss med högskolor och med en arbetsmarknad som nu börjat erbjuda lärlings- och praktikplatser redan under gymnasietiden.
Det är svårt att få örlogskaptenen Christer Svensson att tillstå att värnplikten redan idag är frivillig.
Så är det faktiskt inte, men för att bli en av de utvalda handlar det också om att vara motiverad. Att tvinga en ung människa, som helst vill göra något annat, till ett års militärtjänstgöring är ingen bra start.
Idag jobbar Christer Svensson på högkvarterets värnpliktsavdelning, där han har dagliga kontakter med inskrivningsmyndigheten Pliktverket och med de förband som ska ta emot ungdomarna.
Vi måste berätta för allt yngre ungdomar varför de ska se fram mot värnplikten som en möjlighet inte bara för en karriär inom försvaret, utan också för den civila marknaden. När den 18-åringe grabben väl kommer till mönstringen har han ofta en uppfattning om nyttan av att göra värnplikt som inte alltid grundar sig på relevanta fakta.
Personliga mötet
Svensson är mycket positiv till det arbete ett 20-tal unga värnpliktsinformatörer gör på uppdrag av Försvarsmaktens rekryteringscentrum:
De utför ett riktigt bra jobb, men självklart är den en droppe i havet när vi har 800 gymnasieskolor och en totalt målgrupp i varje årskull på långt över 100 000 elever. Ändå är det just det personliga mötet som måste utvecklas. CD-skivor och webbsidor håller inte heller som heltäckande alternativ.
En möjlighet kan vara att för ett par dagar skicka tillbaka de inneliggande soldaterna till deras gamla gymnasieskolor för att med egna ord berätta hur det är att göra lumpen.
I det fortsatta resonemanget blir det alltmer tydligt att kompetensutvecklare Svensson inte heller är nöjd med innehållet i dagens information till de blivande värnpliktiga:
– Här måste vi inom försvaret tänka oss noga för. Informati-onen till de värn-pliktiga måste vara ex--akt, utan för--sköningar eller omskrivningar. Om inte verkligheten du-ger är det verkligheten som måste ändras. Dagens ungdomar är kritiskt fostrade. Snygga formuleringar blir snabbt snömos i deras ögon.
Värnpliktens värde
Christer har en käpphäst som kallas validering. Att hitta metoder att både för den värnpliktige och för en blivande arbetsgivare berätta vad han/hon lärt sig under grundutbildningen, kort sagt värnpliktens värde och betydelse:
Utbildningen är oftast mycket bra. Där ligger inte problemet. Problemet är att försvaret i dagsläget inte på ett vettigt sätt kan beskriva innehållet i den utbildning som just den här värnpliktige genomgått … ledarskapet, specialistutbildningar i ledningssystem, motorer, maskiner, språk, förmåga att fungera i grupp.
Kompetensutvecklare Svensson är medveten om att hans synpunkter i vissa fall kan ses som kontroversiella:
I ett läge där konkurrensen om alla begåvade ungdomar ökar måste vi inom försvaret skärpa oss. Fullgjord värnplikt måste betyda något alldeles extra på arbetsmarknaden. Lyckas vi inte i den föresatsen kommer Försvarsmakten att få stora problem att attrahera de bästa studenterna för militärtjänst, oavsett praktisk eller teoretisk läggning.
Tidigare har rekryteringsarbetet främst handlat om att få aspiranter till officersyrket. Nu måste vi vidga horisonten. Det gäller att få begåvade ungdomar att först och främst göra lumpen. Det i sin tur ger en god grund för utlandsstyrkan och vå---ra nationella insatsförband.
Via lätt be--gripliga vitsordssystem och ty--d---lig redovisning av värnpliktsutbildningens inne-håll, ska arbetsgivaren ges möjlighet att förstå vilken kvalificerad person han/hon har framför sig. Då är fullgjord värnplikt den merit vi så gärna vill att den ska vara och väl värd att lägga ett år på.
Christer Svensson vänder också på resonemanget – d v s att rätt arbetsgivare och rätt jobb efter muck, också främjar försvaret:
– En militärt utbildad lastbilschaufför eller tekniker som fortsätter i branschen blir naturligtvis ännu mer kvalificerad för sin uppgift också inom försvaret. Kanske när det är dags att söka till utlandsstyrkan efter några år på civila marknaden.
”… är förödande”
På sensommaren ifjol fick 700 ungdomar ett brev med återbud från Försvarsmakten. De skulle ha ryckt in för grundutbildning nu i januari - men bland annat officersbrist gjorde att försvaret inte ansåg sig kunna ta emot dem. För några veckor sedan kom beskedet att 7 000 värnpliktiga får sin tjänstgöring kortad från elva till tio månader på grund av kraftigt underskott i budgeten.
– Ryckigheten är förödande. Våra värnpliktiga måste behandlas med respekt. Beslut under resans gång, oavsett orsak, som påverkar en ung människas planering för studier och försörjning, borde inte få fattas.
– Tänk på dem som fick återbud i fjol. Han eller hon väntade på ett helt annat brev, kanske med en tågbiljett. Ansök-ningstiden till högskola hade gått ut. Resultat?
Vi måste sätta oss in i den värnpliktiges situation. Han eller hon väntade på inryck. Försvaret ger återbud. Ansökningstiden till högskola har gått ut. Resultat? Utöver besvikelse för utebliven militär grundutbildning, dessutom missad studieplats, helt enkelt ett förlorat år i karriären, kanske problem med bostad och försörjning…
Christer Svensson ger fler exempel på sådant som han menar kan vara rent kontraproduktivt i Försvarsmaktens sätt att bemöta ungdomar.
– Tänk dej själv. Du söker ett jobb som ekonom. Första dagen på jobbet för du reda på att du istället ska arbeta som tekniker, och till råga på allt flyttas till andra änden av Sverige. Hur länge skulle du stanna på en sådan arbetsplats?
Liknande saker har tyvärr hänt värnpliktiga som fått helt andra befattningar, en helt annan utbildning, än den som stått på inkallelseordern. Ur försvarets synvinkel finns förklaringar, men förstår den enskilde det?
Christer Svensson betonar att han bara ger exempel på sådant som han anser måste förändras eller förbättras inom det militära systemet - att det på en del punkter är hans egna tankar och funderingar som slår igenom. Det går dock inte att ta fel på engagemanget både för försvarets framtid, folkförankringen och de värnpliktigas situation:
Värnplikten av idag är så mycket mer än att ”bara göra lumpen”. Grundutbildningen ska vara en merit, inkörsporten till något nytt och viktigt, helt enkelt en värdefull del av en ung människas karriär. Och det både inom eller utanför försvaret.
Text: Sven-Åke Haglund