Det första vi behövde göra när vi kom ner till Afghanistan var att acklimatisera oss till värmen. 40 grader i skuggan varje dag har blivit något av en vana. Av någon anledning så valde naturen i år att hoppa över våren och det blev sommar direkt. Detta har lett till en ganska så svår torka. Och för afghanerna som upplevde sin kallaste vinter på 30 år väntar nu en hård sommar. Rapporter om vatten- och matbrist har kommit in och vi följer situationen tillsammans med våra rådgivare från både Försvarsdepartementet och SIDA som är på plats. Vi har även ett bra samarbete med UNAMA, United Nations Mission in Afghanistan.
Men vi är nu alla på plats och vi har även fått ner en ytterst välkommen förstärkning från 411 MekSkyttekompaniet från P4. Tiden går fort i Afghanistan. Många av oss har redan varit här nere över en månad och vi har hunnit med mycket. Några av oss har redan varit hemma på sin första leave och för några av oss så dröjer det lite tills vi får komma hem och njuta av några dagars välförtjänt vila.
Vardag
Det finns inte mycket av det som kan kallas vardag här nere i Afghanistan. Denna ena dagen är aldrig den andra lik. Men det är också det som gör det här uppdraget så speciellt. En mängd patruller har genomförts och en stor del av dom är tillsammans med Afghanska styrkor. Vi har även genomfört ett antal operationer och dessa görs också i allra största mån med den afghanska polisen och militären. Vi har även understött andra länder, såsom Norge, i operationer som de haft huvudansvaret för. Det är viktigt att vi hjälps åt och drar nytta av våra olika kompetenser. Det är endast på så sätt som Afghanistan kan återfå den säkerhet som behövs för att bli ett stabilt land. Allt som görs, görs med den utgångspunkten då vi är inbjudna av den afghanska regeringen att stötta med återuppbyggnaden och stabiliseringen av säkerheten. Detta så att biståndsorganisationer kan komma fram med sin hjälp. Jag är stolt över det arbete de svenska soldaterna utför.
Bröllop
Jag och några till från FS15, 2. Stridsgruppen, fick möjligheten att närvara vid ett afghanskt bröllop. Det var en av de lokala tolkarna som skulle gifta sig och med den goda gästfrihet som finns i Afghanistan bjöd han in några kvinnliga och manligsoldater. Dock inte att närvara samtidigt. Ett afghanskt bröllop håller på i tre till fyra dagar. På själva bröllopsdagen börjar männen sin del av festligheterna ganska tidigt. Klockan sju på morgonen var vi vid, en så kallad wedding hall, en plats som man endast använder för bröllop. Det var en stor sal med fina ljuskronor, långa bord och väldigt många stolar. 800 – 1000 gäster är inte ovanligt. Damernas fest började lite senare på dagen, när männens del var slut. Det var även då bröllopstårtan kom fram. Det var en annorlunda upplevelse men mycket rolig att vara med om.
Intensiv debatt
Vi är i ett land väldigt långt borta men flaggan kan göra att vi känner oss lite närmare hemma.
Hemma, med vardagen och vad det innebär. Glädje, lycka men även problem. Något som påverkar både oss här nere och inte minst våra familjer är den debatt som just nu råder väldigt frekvent i våra dagstidningar och det är debatten om allehanda nedläggningar av regementen som en följd av de ekonomiska besparingar som försvaret måste göra.
Ena dagen så ska ett visst regemente läggas ner, när det i en annan tidning nästa dag ska vara det regemente som det ska satsas på. Jag vet att detta kan leda till en viss oro. Inte minst bland era familjer på hemmafronten. Gällande detta vill jag säga att ingenting blir bestämt förrän då beslut tas av regeringen. Det kommer att gå många turer i detta ärende och vi som varit med ett tag är vana men för den sakens skull så blir det inte lättare.
Jag vill att man ska prata om detta inom sin familj. Vi ska försöka dela med oss av den information vi får. Vad vi dock kan vara säkra på är att det arbete som vi gör här nere är otroligt viktigt och uppskattat. Både av den afghanska regeringen och deras representanter samt av Försvarsmakten i Sverige. Jag är övertygad om att Försvarsmakten hemma försöker lösa de svårigheter som är, på ett övervägt och professionellt sätt.
Stort tack
Jag vill rikta ett stort tack till alla er som har någon i er närhet som ingår i FS15, 2. Stridsgruppen, och nu befinner sig i Afghanistan. Utan er förståelse och stöttning hade vi inte kunnat utföra det viktiga arbete som vi gör.
Bengt Alexandersson
CO PRT Mazar-e Sharif / SWECON Afghanistan
Brigadchef 2. Stridsgruppen
Stf Chef P4