Lena Persson-Herlitz presenterade bedömningen på ett presseminarium på onsdagen där Försvarsmakten informerade om situationen i norra Afghanistan. Must redogjorde för den utveckling de ser i området och en representant för Internationella utbildningsenheten på Livgardet presenterade de åtgärder som vidtas för att hantera riskerna.
Huvuddelen av incidenterna i den norra regionen riktar sig mot den afghanska polisen, militären och mot civila hjälporganisationer, men ett fåtal incidenter riktar sig också mot den internationella Isaf-styrkan.
Den vanligaste formen av angrepp mot Isaf i det svenska området sker i form av hemmagjorda bomber. Ett antal angrepp, eller försök till angrepp, riktades mot styrkan under förra året. Inga av angreppen ledde till allvarligare skador för svenska soldater.
– Att hemmagjorda laddningar är en vanlig form av angrepp beror på att de inte medför så hög risk för angriparen. Under 2008 är det vår bedömning att en till fem hemmagjorda laddningar kommer att användas mot Isaf i det svenska ansvarsområdet, säger Lena Persson-Herlitz.
– Vi har vidtagit ett flertal åtgärder för att möta den risk vi ser i området. Vi brukar tala om 60-30-10-förhållandet. 60 procent är hur vi agerar för att hantera de risker som finns i området, 30 procent handlar om tekniskt skydd och tio procent handlar om tur, säger Mattias Ardin, chef för den internationella utbildningsenheten på Livgardet som utbildar förband inför insatser utomlands.
– För att möta det här har vi anpassat utbildning, förändrat organisation och tillfört skyddsutrustning. Konkret har vi bland annat skyddade fordon på plats för att försöka hålla marginalerna på vår sida, samt även bombröjare som kan desarmera hittade laddningar, sade Mattias Ardin.
Dessutom finns idag ett kirurgteam på plats för att hantera eventuella skadade. Kirurgteamet, som kallas FKF, främre kirurgisk förmåga, har till uppgift att stabilisera en patient i närtid efter en skada i väntan på transport till ett större fältsjukhus. Gruppen har möjlighet att finnas på de platser där det bedöms att de behövs.
– De åtgärder vi har genomfört är försök att även i fortsättningen hålla marginalerna på vår sida, men det finns inga åtgärder som fungerar till hundra procent. Vid varje operation måste chefen på plats överväga vad ska göras, vilka risker det finns, om vinsten av operationen är värd risken och hur sjukvårdskedjan ska fungera. Det här är beslut som fattas dagligen av chefen på plats, säger Mattias Ardin, som själv var chef för den svenska styrkan i Afghanistan under 2005–2006.
– Men vad vi än gör så kommer vi inte runt att det finns en risker i Afghanistan, säger Mattias Ardin.