Jämsides med omställningsarbetet och arbetet för att bibehålla effektiviteten inom försvaret, har satsningarna på att kunna bidra till internationella insatser ökat. Försvarsmakten har på olika sätt bidragit till samtliga hittillsvarande EU-ledda militära insatser.
– Det är ett obestridligt faktum att Försvarsmaktens huvuduppdrag, att kunna leverera effektiv insatsförmåga, kostar mer. Det är dyrare att ha välutrustad och välutbildad förband i utlandstjänst, än att ha förrådsställda förband i ett mobiliseringsförsvar.
Försvarsmakten har därför under senaste året har lagt stor kraft på att analysera möjligheterna att utveckla ett ömsesidigt samarbete med våra nordiska grannländer.
– Min egen bedömning är dock att insikten om frånvaro av egentliga nationella alternativ nu är så stor att det är möjligt att komma fram där det tidigare varit stopp.
Den största potentialen för effektivisering finns att hämta i en rationell internationell arbetsfördelning. ÖB skriver att de flesta europeiska försvarsmakterna brottas i varierande grad med problemet att kostnadsutvecklingen gör det svårare att upprätthålla önskade förmågor inom en rent nationell ram.
– Kostnaden för att upprätthålla basen för många olika förmågor blir orimlig i förhållande till vad som i slutändan kan levereras. Det gäller i särskilt hög grad små och medelstora länder.
Trots att de politiskt givna målen för perioden uppfylldes och det med krympt ekonomi så kommer ett långt utvecklings- och uppbyggnadsarbete följa för att fortsättningsvis kunna bibehålla effektiviteten inom försvaret.
– Det är viktigt att kravet på insatsförmåga här och nu inte får ställas i motsats till framtidsinriktade förberedelser. Här ser jag möjligheterna med internationellt samarbete för att uppnå önskat mål, utan att behöva dra ner på andra delar.
Personalförsörjningen är ett framtida nyckelområde.
Utöver ökat insatsarbete har även stora förändringar på rekryteringssystem gjorts inom Försvarsmakten. Det nya personalförsörjningssystemet som nyligen lanserades med en inledande pliktbaserad del, kompletterad med en kontraktsbaserad håller på att utvärderas och är en del i hur Försvarsmaktens framtida personalrekrytering kommer utformas.
– Vi måste snabbt få till ett effektivt system baserat på frivillighet och kontraktsanställning, som är attraktivt nog att dra till sig kompetenta medarbetare i konkurrens med övriga samhället, skriver ÖB.
Då de av ekonomiska skäl nödvändiga personalminskningarna kombinerat med rekryteringsstopp under några år har gjort att medelåldern bland officerare har ökat. Därför vill ÖB se över möjligheterna att kunna nyrekrytera personal samtidigt som det ges resurser för att stimulera personal att övergå till civil karriär.
Fortsatt rationalisering, utveckling och anpassning inom försvarssektorn är ett måste. Det handlar om en omstöpning av myndighetsstrukturen för att det på sikt ska ge ekonomisk utdelning. Försvarspolitiken står inför viktiga fortsatta vägval och de måste förankras genom en bred diskussion.