– Det har varit ett väldigt bra besök, sa försvarsminister Sten Tolgfors. Garnisonen i Halmstad ligger långt fram och är delaktig i de förändringar som sker i Försvarsmakten nu till exempel när det gäller de nya specialistofficerarna, eller att erbjuda nya vägar in i officersyrket, och få in civil kompetens. Man deltar också i internationella insatser.
När det gäller de kommande omstruktureringarna inom Försvarsmakten och vilka förband och garnisoner som ska finnas kvar hänvisade försvarsministern helt till den inriktningsproposition som regeringen kommer att överlämna någon gång kring årsskiftet.
Däremot poängterade han att när nästa års budget läggs fram i mitten av september kommer två viktiga frågor att avgöras. Det gäller dels materielfrågan, som den så kallade genomförandekommittén har arbetat med, det vill säga vilka system och materiel som ska finnas framöver. Dels gäller det frågan om hur underskotten i förbandsverksamheten ska täckas. Nästa steg blir inriktningspropositionen, som väntas komma vid årsskiftet, och som ska ha långsiktigt fokus och en inriktning mot högre tillgänglighet och snabb insatsförmåga.
– Försvarsmakten har ständigt råkat ut för snabba kast, sa Sten Tolgfors. Nu kommer de beslut som fattas i vid inriktningspropositionen att börja gälla år 2010, och målbilden kommer att ligga vid 2014. När det gäller Försvarsmaktens organisation kommer den troligen att bygga på garnisonstanken, men jag kan självklart inte säga något i dag om vilka garnisoner det blir.
Just Halmstads förutsättningar som garnison var något som Militärhögskolans chef, Peter Öberg, framhöll – inte bara garnisonens egen tillgång till lokaler, anläggningar, skjutfält med mera, utan också de goda kommunikationerna, de goda rekryteringsmöjligheterna och samarbetet med kommun, region och högskola.
– När vi går mot en framtid med anställda soldater och sjömän kommer det att vara avgörande hur vi tar hand om deras anhöriga och att det finns möjlighet till arbete och utbildning på orten, sa han.
– Garnisonstänkandet är intressant för framtiden. Jag tror att det skapar en god kreativ massa att samla olika verksamheter, samtidigt som effektiviteten ökar.
Lv 6:s ställföreträdande chef Ove Tirud redogjorde för luftvärnets förmåga och system, och påpekade särskilt att de system som luftvärnet har idag är moderna och inte kräver investeringar de närmaste åren. De fungerar optimalt i system där man kombinerar dem med varandra – tar man bort ett system försämrar man också de andra systemens förmåga. Försvarsministern fick också en visning av de olika systemen på plats och ställde många frågor.
– Det är bra att försvarsministern har kommit hit och fått se garnisonens verksamhet, sa kommunstyrelsens ordförande i Halmstad, Carl-Fredrik Graf, som var värd för besöket. Mycket bra har kommit fram, inte minst bredden på luftvärnsförmågan – att det inte bara handlar om att skjuta ner flygplan, utan också om övervakning och samordning av luftrummet.
Försvarsministerns besök blev med kort varsel nedkortat på grund av att regeringen samma dag utsett en ny generaldirektör för Försvarsmakten, men han besökte också KS 16:s återträff på Lv 6, där han tackade alla deltagare för deras insats.
– Jag tycker det har saknats erkänsla och tack till dem som deltagit i internationella insatser, sa han, och det vill jag ändra på.
– Ni har tagit risker för att värna andras säkerhet och också bidragit till att stärka svensk säkerhet. Jag är stolt över hur svensk personal agerar internationellt – ni möter civilbefolkningen på ett öppet och respektfullt sätt, och det stärker stabiliteten.