En basker är mer än en huvudbonad. Det är ett bevis på att man är soldat och att man har vissa färdigheter. Dessa kunskaper och färdigheter kontrolleras en bit in i utbildningen.
För Arméns trumkår innebar utbildningskontrollen en vecka i fält med avslutande marsch. Veckan inleddes med packning av utrustning, tält och vapen. Transporten gick till skogarna runt Livgardet där första övningen var att maskera tälten och ordna försvar av förläggning. Under natten bedrevs det posttjänst.
Vapenhantering viktig
Som alla andra soldater måste musiksoldater ha goda färdigheter i att försvara sig själv och sina kamrater. Därför ägnades mycket tid på skjutbanan. De förbättrade bland annat sin personliga färdighet med Ak 5 och att snabbt komma till skott vid till exempel duellskytte. Detta klarade de mycket bra.
De genomförde även framryckningsformer typ ansatsvis, växelvis och vad som kallas för ”blixtlås”. Senare på kvällen fick soldaterna utbildning i spränghandgranat m/90 och pansarskott. De fick senare även skjuta med pansarskott, både knästående och stående på 100 meter.
Livet i fält
Att bo i fält ställer krav på bevakning och orientering i mörker. Kunskaperna i posttjänst, det vill säga att bevaka in- och utgångar från ett läger, fördjupades. Soldaten fick lära sig hantera olika situationer och även använda handgranater och pansarskott.
Mörkersynen sattes på prov med en nattlig orientering. Dock kunde inte alla kontroller inhämtas på grund av att ett annat förband hade lagt sin förläggning vid en av kontrollerna.
Fältveckan avslutades med soldaterinran i kyrkan, med överstelöjtnant Laksjö och prästen Helena Edlund. Därefter kördes soldaterna tillbaka ut i fält för den prövande 12 kilometer långa marschen. Marschen startade efter klockan tio på kvällen och genomfördes alltså i mörker. Sista gruppen anlände till målet, Livgardets kasernområde, klockan 04.15. Samtliga grupper klarade marschen bra.
Dagen efter utdelades det den röda baskern som ett tecken på att Arméns trumkår 2008/2009 nu blivit musiksoldater.