Det är soldaterna i luftvärnskanonvagnsplutonen som under en vecka särskilt inriktar sig på att öva internationella moment. Bland annat övar de patrull, fordonskontroller och insats mot folkmassa. Den här dagen handlar det om att patrullera och om att få fram information genom att prata med dem man möter. Veberöd är ganska sömnigt denna vardagseftermiddag. En och annan påtar i trädgården. I byns centrum rör sig fler människor. Barnen på en förskola stannar och pekar nyfiket på soldaterna som går gatan fram i patrullformering.
– Det är helt perfekt att vara här och öva. Det är stor skillnad gentemot om vi skulle göra samma sak på regementet bland människor som soldaterna känner igen, säger Jens Persson, plutonchef.
Känd Veberödbo
Soldaterna ska dels höra sig för om läget i Veberöd, dels har de fått med sig en bild på kompaniets adjutant, som bott i Veberöd i många år. På så sätt får soldaterna öva sig i att försöka få tag på information om något speciellt.
– Ja, honom känner jag igen. Han är duktig på fotboll, säger Abdul Razzag, som inte tvekade ett ögonblick innan han stängde av gräsklipparen för en pratstund med soldaterna.
När soldaterna tackat för sig vill han bjuda på kaffe, men plutonchefen tackar artigt nej.
– Jag tycker det är jättebra att ni är ute och träffar folk. Soldaterna skötte sig jättebra. För mig får ni gärna komma hit och öva igen, säger han.
Efter ytterligare en stunds patrullerande och några fler samtal är det dags för utvärdering. Läget verkar lugnt i Veberöd, är en slutsats. Man kan byta hjälmen mot basker och ge ett vänligare intryck. Och man måste komma ihåg att vara trevlig mot alla – lägga av "tjänsteminen" och vinka till nyfikna barn, till exempel.
– Det här är kul, det är något nytt. Man blir bättre och bättre ju fler man träffar, säger Jacob Jensen, gruppchef för gruppen Ecco Oscar.
Hoppas få göra det på riktigt
Hans kamrat Jens Danielsen hoppas kunna få göra patruller utomlands så småningom, helst i Afghanistan.
– Jag vill åka någonstans och hjälpa till där det behövs. En sådan här övning som vi har i dag är jättebra, det är ju sådant här jag kommer att göra om jag åker utomlands. Det tror jag i alla fall, det låter så på dem som varit iväg, säger han.
Patrullen fortsätter, några nyfikna barn cyklar runt, runt soldaterna och följer med en lång bit. De frågar om prylarna de har med sig och vad de gör – precis som barn gör var som helst i världen.
För visst är det en övning. Men samtidigt är det skarpt läge, även om hotbilden och uppgiften är en annan än i de områden i världen där Sverige just nu gör insatser.
– På ett sätt gör vi samma sak som utomlands just nu – vi visar upp oss och ger Försvarsmakten ett ansikte. Det går att översätta direkt till internationell tjänst, där man alltid är ansiktet utåt för till exempel KFOR eller ISAF och för svenska soldater, säger Jens Persson.