Det föreslår den veteransoldatutredning som utredaren Allan Widman (fp) överlämnade till försvarsminister Sten Tolgfors under fredagen.
Utredningen är gjord på uppdrag av regeringen och omfattar alla som berörs av internationell tjänst – officerare, civilanställda och anhöriga. Syftet är att klarlägga de olika aktörernas ansvar inför, under och efter en internationell militär insats.
– Vi är mycket positiva till utredningen och tycker att det har varit ett bra samarbete. Vissa punkter kan vi ta till oss direkt medan andra kommer som politiska direktiv, säger ställföreträdande chefen för Insatsstaben, generalmajor Anders Brännström.
Före insats är behovet av information stort både för soldaten och de anhöriga. De vill veta vad uppgiften innebär, vilka risker och påfrestningar som finns och vilken medicinsk trygghet som ges. Efter insats är uppföljning avgörande. Att identifiera soldater som märkts, fysiskt eller psykiskt, är den grundläggande förutsättningen för att erbjuda relevanta stödåtgärder.
Utredaren skriver att Försvarsmakten har ett särskilt ansvar att svara för att soldaten på bästa sätt kan möta och hantera olika risker under insatser. Det ställer höga krav på planering. åtgärder för att minska riskerna bör löpa genom rekrytering, utbildning, organisering på plats och, inte minst, stöd efter insats.
En sådan organisation finns redan inom Försvarsmakten, bland annat bedrivs ett omfattande arbetsmiljö- och säkerhetsarbete. Utredningen visar att det bör ske en fortsatt utveckling.
Även rekryteringen ska breddas. Bättre information om utlandstjänst ska locka fler sökande utifrån. Genom att fler människor engageras fördelas uppgifterna jämnare. Samtliga kategorier av anställda i Försvarsmakten ska bli skyldiga att delta i fredsbefrämjande insatser, uppger utredningen.
När det gäller de anhöriga ska kontaktpersoner inom myndigheten kunna ge stöd. Riktlinjerna för det ska ställas samman i en familjepolicy, föreslår utredarna.