I Sverige är ett 20-tal personer engagerade i det nätverk som svarar för MedUnd. Ansvaret delas av den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, och försvarsmedicin vid insatsstaben. Experter från Försvarsmedicincentrum och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, deltar också.
Arbetet började i slutet av 90-talet på initiativ av nuvarande ÖB Håkan Syrén, som då var chef för Must. Tidigt engagerades FOI i ett forskningsprojekt, som blev framgångsrikt, och 2003 inleddes den operativa verksamheten i större skala.
Okända hot
– Behovet av medicinska underrättelser har vuxit fram på senare år. I och med omställningen från invasions- till insatsförsvar ställdes vi inför okända hot på främmande platser, säger en av de ansvariga för MedUnd, Claes Nyström vid insatsstaben i Högkvarteret.
Långt innan nödvändiga politiska beslut tas om en ny internationell insats, har det svenska MedUnd-nätverket sannolikt redan tagit fram ett omfattande material om det tänkta insatsområdets hot och risker, sett ur ett mycket brett medicinskt perspektiv. En rad punkter kartläggs. Några exempel:
- Sjukdomar hos människor.
- Sjukdomar hos djur, främst sådana som smittar mellan djur och människor.
- Medicinsk kapacitet, lokal sjukvårdskompetens.
- Miljöhot.
- Klimat.
- Livsmedels- och vattenkvalitet.
- Sanitära förhållanden.
- Giftiga djur och växter.
– Det är också vårt ansvar att se på trafiksituationen. Trafiken i de områden där vi verkar utgör ofta ett stort hot mot våra soldater, säger Claes Nyström.
Gott anseende
Internationellt sett har det svenska MedUnd-nätverkets arbete ett mycket gott anseende. Därför valdes Sverige tidigare i år till ordförandeland i Natos nybildade Medical Intelligence Expert Team, ett samarbetsorgan där de deltagande länderna delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter på området. Gruppen tar också fram styrande dokument för verksamheten och samordnar utbildning.
– Att valet föll på Sverige, som icke-Nato-land, är ett kvitto på att vårt eget arbete inom området varit framgångsrikt. Det är första gången som ett Partnership for Peace-land (PfP) väljs som ordförande i en Nato-grupp. Oftast har Sverige och övriga Pfp-länder bara observatörsstatus.
Nu får vi, utöver den information vi själva kan ta del av från de andra deltagarländerna, stort inflytande och kan påverka innehållet i det arbete som görs i Nato, säger Claes Nyström, som själv sätter sig på ordförandestolen när gruppen sammanträder.
Svensk sekreterare
Sverige har ordförandeskapet tills vidare. Med sig i gruppen har Claes Nyström också en svensk sekreterare, Annica Waleij från FOI. Gruppens första möte hölls nyligen i Oberammergau i Tyskland. 13 Nato-nationer, tre PfP-nationer samt en representant från EU:s militära stab fanns bland de 32 delegaterna.
Vid sidan av ordförandeskapet fortsätter det svenska nätverket inhämtandet av medicinska underrättelser. Oroshärdar som kan bli föremål för militära fredsbevarande insatser, med eller utan svenskt deltagande, är i ständigt fokus.
Rekognosceringsresor
Informationen samlas in på bred front. Den viktigaste informationskällan är databaser och nyhetsartiklar på internet, men information hämtas också genom kontakter med länder som tidigare varit i området, organisationer som verkar på plats och andra myndigheter med värdefulla erfarenheter, exempelvis Räddningsverket och polisen. Dessutom görs rekognosceringsresor för att inhämta förstahandsinformation.
– Vi är angelägna att komma in så tidigt som möjligt. Processen fortsätter sedan under hela insatsen och avslutas med en erfarenhetsanalys när insatsen avslutats, säger Claes Nyström.