Fredagens strålande höstväder var förbytt till ett snöblandat regn. Regnblöta soldater utförde oberörda sina uppgifter. Färjlass efter färjlass överskeppades. Lastvikten låg på mellan 50 och drygt 100 ton. Ändå manövrerade de värnpliktiga båtförarna den fria färjan med imponerande precision från strand till strand. Enheterna körde snabbt av färjan och soldaterna bemannade åter sina vagnar och försvann till skogs.
Vid lunchtid var alla överskeppade och stridskontakt nåddes vid de båda anfallsstråken längs älven in mot centrum. Huvudsakligen övade man på militärt område men två civila vägar var avstängda för att möjliggöra realistiska förhållanden, främst för stridsfordonens agerande.
Stora men smidiga
Delar av den nordliga täten hejdades något av ett genomsök av ett gammalt förrådsområde. Periodvis var striderna våldsamma. Den relativt svagt beväpnade motståndaren fick efterhand ge upp sina positioner inför den övermäktiga eldkraften som EU-styrkan disponerade. Stridsvagn 122 och stridsfordon 90 är förbluffande smidiga också i trång bebyggelse och de ger soldaterna det kraftfulla understöd som är oundgängligt för en framgångsrik strid.
Riskfyllt
Strid i bebyggelse är förrädiskt och tidskrävande. Varje byggnad måste genomsökas. Det gäller också att hålla huvudet kallt då man riskerar att möta oskyldiga civila på de mest oväntade platser. Det är en riskfylld verksamhet som följer ett inövat mönster. Soldaterna var på helspänn och samtliga löste viktiga uppgifter som ger kraft åt helheten. Några få motståndare lyckades dock orsaka omfattande bekymmer. Sakta men säkert tog styrkan terräng genom I 19:s och A 9:s kasernområden. Under kvällen fortsatte förberedelserna för morgondagens uppgifter då de resterande delarna av Boden ska säkras inför det kommande valet.