– Det förberedande arbetet har pågått en tid i Försvarsmakten och nu kommer det att handla om mer konkreta uppgifter, säger chefen för ledningsstaben Sverker Göranson.
Varför ska Sverige gå med i ett nordiskt försvarssamarbete?
– En militär konflikt eller incident i vårt närområde i dag skulle inte påverka bara ett land i regionen. Den skulle heller inte kunna mötas av ett ensamt land. När vi nu stärker de nordiska ländernas säkerhet sker det genom samarbete. Vi har ju redan en lång tradition av nära samarbete och samråd kring säkerhets- och försvarspolitiska frågor, säger Sverker Göranson.
– Samtidigt står de nordiska länderna inför likadana stora, svåra utmaningar; att omforma försvaret i enlighet med framtida uppgifter och behov. Då blir försvarssamarbete med flera länder allt viktigare för att vi ska kunna utveckla och vidmakthålla den militära kapaciteten både i det egna landet och i internationella insatser, menar Sverker Göranson.
Vad innebär det konkret för Försvarsmakten?
– Tanken på lång sikt är att ett land ska kunna bidra med personal och ett annat med materiel, till ett gemensamt bidrag i en specifik insats. Visionen om det framtida nordiska försvarssamarbetet innehåller en mängd gemensamma delar, fortsätter Sverker Göranson, det kan till exempel handla om truppbidrag för internationella fredsinsatser, utveckling, anskaffning, underhåll och vidareutveckling av materiel, officersutbildning och övningar. I det nordiska samarbete vi nu fördjupar handlar det framför allt om att hitta lösningar för att effektivisera och rationalisera genom gemensam styrkeproduktion som ska ge högre operativ effekt. Det handlar om högre kvalité, kostnadseffektivitet och att kunna vidmakthålla förmågebredden.
– Men det ska också kunna handla om en starkare nordisk försvarsindustri, med produkter som är anpassade både efter nordiska krav hemma och ute i insats. I framtiden ser vi också möjligheter att kunna ha gemensam produktion och basering av förband.
Sverker Göranson sammanfattar det nordiska samarbetet på följande vis:
- det är en förutsättning för att i framtiden kunna svara mot de operativa behoven,
- säkerheten ökar i vårt närområde och möjliggör för oss att tillsammans ta ett större regionalt säkerhetsansvar,
- vi blir bättre rustade att klara internationella insatser,
- stora möjligheter att öka effektiviteten och bredda den militära förmågan,
- förmågan att agera gemensamt förbättras.
– Det är viktigt att komma ihåg att det nordiska samarbetet inte är ett självständigt säkerhetspolitiskt alternativ, det innebär inga ömsesidiga försvarsförpliktelser. Det blir ett komplement till våra länders samarbete med FN, NATO och EU. Arbetet ska också självklart samordnas med andra existerande samarbeten som NORDCAPS (Nordic Coordinating Arrangement for Peace Support) och NORDAC (samarbetsorganisationen för nordiska försvarsmaterielfrågor), säger Sverker Göranson.
Pågående arbete
- Det fördjupade nordiska samarbetet övergår nu från en studie till en implementeringsfas där fokus ligger på att skapa förutsättningar för att genomföra planerade aktiviteter.
- Samarbete inom ramen för sjöövervakning utvecklas för närvarande, vilket innebär att sjölägesinformation och radarbilder kan utbytas mellan de nordiska länderna.
- Sverige och Finland förhandlar med NATO, med Norge som värdland, om utbyte av luftlägesinformation (ASDE). Det skulle möjliggöra utbyte av luftlägesinformation mellan samtliga nordiska länder. I förlängningen finns möjligheter för ett gemensamt utnyttjande av luftrummet över Norden.
- Regeringsbeslut har tagits vad avser gemensam utveckling av artillerisystemet Archer mellan Sverige och Norge.
- Delar av de nordiska ländernas nationella styrkor för insatsen i Afghanistan utbildas gemensamt, inför insättande i området 2009.