Personnel Recovery (PR) är de åtgärder Sverige vidtar militärt, civilt och diplomatiskt för att hämta en nödställd eller isolerad person i en internationell miljö där Sverige har valt att delta.
– Att lyckas med en sådan operation avgörs till stor del av kunskap och förberedelser, berättar Hans Siljelo som är ansvarig för Personnel Recovery vid den luftburna bataljonen, K 3.
– Valet av metod styrs av situationen, fortsätter han.
Att vi i Sverige använder begreppet Personnel Recovery beror på att det är ett vedertaget uttryck som används internationellt.
Internationellt åtagande ställer nya krav
Det finns ofta en hotbild mot soldater där utlandsstyrkan har sin mission. Risken att bli isolerad och nödställd har ökat. Kidnappningar, strid eller en vanlig felorientering kan hända vem som helst och kan få konsekvenser som behöver extra stöd i form av en PR-operation. Det är viktigt att Försvarsmakten vet hur man ska hantera dessa nya hot och ha förmågan att hämta hem alla soldater runt om i världen om något skulle hända. Exempel finns dagligen i olika medier.
Tränas för att infiltrera
Uppgiften undsättning, PR, är en omfattande uppgift där grupperna tränas för att infiltrera ett ogästvänligt sinnat område för att vårda och hämta hem nödställd personal, samtidigt som de ska kunna skydda sig själva och den nödställde genom strid. Grunden är patrullstrid och rutiner för att arbeta i ett område som behärskas av fientligt inställda människor i alla miljöer, dag som natt. Detta ställer höga krav på undsättningsgrupperna vad gäller uttagning och utbildning.
Sådana här grupper utbildas vid den luftburna bataljonen som tillsammans med flygbasjägarna är unika med sin kompetens inom undsättningsoperationer.
Försvarsmaktens överlevnadsskola (FÖS) leder utvecklingen av Personnel Recovery inom Försvarsmakten. Skolan har ansvaret för PR-utbildningen inom utlandsstyrkan och har utvecklat PR-konceptet i Sverige med hjälp av egna och andras länders kunskaper och erfarenheter från internationell tjänst. Skolan deltar också aktivt i den internationella utvecklingen och har bland annat varit drivande för att få till stånd bemanning av Personnel Recovery-befattning i Afghanistan, ISAF.
Växelvis framryckning
Vid fordonet har de nödställda varit i kontakt med sin bas och inom kort så anländer en grupp från den luftburna bataljonen som är specialiserade på undsättningsoperationer. De rycker fram växelvis genom skogen och säkrar området från obehöriga. Sjukvårdaren i gruppen börjar direkt att arbeta med den skadade och rapporterar statusen till staben, några hundra kilometer bort. Efter några minuter så hörs ett växande ljud och strax vrålar de två helikoptrarna till över skadeplatsen och landar en bit bort. Strax därefter lyfter den ena helikoptern igen med den skadade personen och några passagerare. Den andra helikoptern följer efter med resten av passagerarna och PR-gruppen. Endast vraket av fordonet är kvar.
Lära av varandra
Samverkan sker mellan den luftburna bataljonen och Flygbasjägarskolan då både förbanden utbildar undsättningsgrupper. De båda enheterna försöker hela tiden utveckla sin förmåga och delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Under ovan nämnda övning som genomfördes under hösten i Karlsborg deltog personal från F17.
– Det finns ingen konkurrens mellan de två enheterna utan vi delar med oss av våra slutsatser i syfte att bli bättre. Försvarsmakten är för liten för att inte samarbeta och när man slutar att lyssna på andra slutar man också att utvecklas, avslutar Hans Siljelo.
Målet är att varje soldat i internationell tjänst har utbildning för att klara av en nödsituation av alla dess slag där undsättning kan bli aktuellt.