Fältarbeten i subarktisk miljö

Fältarbetsfunktionen i Försvarsmakten genomför varje vinter en rad tester och försök i vintermiljö i Boden, så även denna vinter. Med temperaturer på som lägst - 28 º C och mycket snö har såväl materiel som system satts på ordentliga prov.– I år har vi haft en vinter som vi känner i igen som riktig vinter och som vi är vana vid, säger Erik Hansson vid Förvarsmaktens vinterenhet.

Samarbete över kölen. Kapten Ulf Johansson, I 19 och löjtnant Sebastian Nordstrand, Norge diskuterar vedermödorna med isupptagning. Foto: Jonas Skär/Försvarsmakten
Den hjullastare av miniformat som numera används för issågning.
Den hjullastare av miniformat som numera används för issågning. Foto: Jonas Skär/Försvarsmakten
Chefen för Fältarbetsskolan överstelöjtnant Anders Nygren tycker att det är viktigt att bedriva verksamhet i den subarktiska miljön.
Chefen för Fältarbetsskolan överstelöjtnant Anders Nygren tycker att det är viktigt att bedriva verksamhet i den subarktiska miljön. Foto: Jonas Skär/Försvarsmakten
Generalmajor Göran Mårtensson visade stort intresse för nya materielen för isupptagning under sitt besök på Ängesholmen. Här samtalar han med Erik Hansson och regementschefen Jan Mörtberg.
Generalmajor Göran Mårtensson visade stort intresse för nya materielen för isupptagning under sitt besök på Ängesholmen. Här samtalar han med Erik Hansson och regementschefen Jan Mörtberg. Foto: Jonas Skär/Försvarsmakten
Den hjullastare av miniformat som numera används för issågning. Foto: Jonas Skär/Försvarsmakten
Chefen för Fältarbetsskolan överstelöjtnant Anders Nygren tycker att det är viktigt att bedriva verksamhet i den subarktiska miljön. Foto: Jonas Skär/Försvarsmakten
Generalmajor Göran Mårtensson visade stort intresse för nya materielen för isupptagning under sitt besök på Ängesholmen. Här samtalar han med Erik Hansson och regementschefen Jan Mörtberg. Foto: Jonas Skär/Försvarsmakten

Under tre veckor har det varit febril aktivitet med fältarbeten i vintermiljö. Platsen för verksamheten har varit Ängesholmen, en unik utbildningsmiljö för fältarbeten mitt i Luleälven, cirka 5 kilometer norr om Boden. Fältarbetsskolan från Eksjö med stöd av I 19:s ingenjörkompani och Försvarsmaktens vinterenhet har genomfört sin årliga sejour i Boden för att upprätthålla förmågan att bemästra vinterns friktioner. Försvarets materielverk och Fältarbetsskolans utvecklingsavdelning från Ing 2 har också nyttjat denna period för tester och materielutveckling.

Årets kull från Fältarbetsskolan som fick besöka Boden var 33 elever. Det var en blandning av elever från yrkesofficersprogrammet, specialistofficersutbildningen samt officersprogrammet och veckorna i Boden innebar en mängd aktiviteter.

Islivräddning

Eleverna utbildades i ett mångfacetterat vinterspektrum såsom stridskjutning, ledarskap i vintermiljö, sprängningsarbeten, förstärkning av isväg och det som har blivit symbolövningen för vinterutbildning nämligen islivräddning. Den traditionsenliga livräddningsövningen i isvak genomfördes som vanligt med skräckblandad förtjusning.
De stod uppställda på Luleälvens halvmetertjocka is och hejade på sina kamrater när de låg i vattnet. Det är en chockartad upplevelse när de hoppar i och där anmodas de ligga kvar i vaken tills de fått kontroll över andningen, vilket är ett målen med övningen. Som ett bevis att återfått kontrollen över sig själva får de uppge namn adress samt telefonnummer samt anhålla om att få stiga upp. Kamraterna hade muntra kommentarer när de såg sina kompisar stammande ligga i vaken och försöka prata. Det förändrades sedan snabbt när de själva hoppade i.

Flytande broar och is

En specialitet de svenska ingenjörförbanden besitter är att bygga flytande broar även vintertid och i strömmande vatten. Däcksbrosystem 200 som medger flytande bro eller färja läggs i en isränna som är uppsågad för ändamålet. För att ta upp isvak krävs maskinell hantering och en utrustning har utvecklats för detta och har slutprovats av Försvarets materielverk i samband med Ing 2:s och I 19:s gemensamma utbildning i vinter. Utrustningen består av en liten traktor med en issåg av grövre modell som i grunden är ett modifierat kabelgrävningsaggregat och som sågar 120 cm tjock is. Vikten är 1,5 ton och den kan alltså röra sig på isen tämligen obehindrat. Den har också en snöslunga för vanlig snöröjning, vilket är en första åtgärden för att förereda isen för issågning. När isen är tunnare eller har sämre kvalitet krävs ett mindre issågningsaggregat som är hydrauldrivet och har ett svärd av motorsågsmodell.

Isen sågas i lämpliga bitar och skjuts ut i det strömmande vattnet med båtshakar. Därefter tar bogserbåten vid och skjuter isblocken mot land. Vid land tar en grävmaskin vid för att lyfta upp isen och även här finns en specialutvecklad produkt. En gallerskopa som bara tar med sig isen lyfter isblocken upp på land, vattnet rinner igenom. För att ta del av all denna kunskap har även norska elever funnits med. De norska eleverna är en del av vinterenhetens utbyte med Norge inom fältarbetsfunktionen.

Tjäle

Markankare används för att ge de militära broarna en fast förankring. De flytande brodelarna fästs i vajrar i markankarna som är fästpunkter på land. Markankaret är en metallram med ett antal hål och där så kallade dornspett slås ner. Vintertid är tjälen ett problem och därför har en hydraulisk utrustning utvecklats för att underlätta arbetet. Fältarbetsskolans utvecklingsavdelning har testat hur utrustningen fungerar.
– Nu borrar vi ett hål med en hydraulisk borr i den frusna marken, sedan kan spettet enkelt föras ner med hjälp av hydraulhammare. Tidigare var man tvungen att värma marken och det tog fler dagar, berättar Göran Larsson från Fältarbetsskolans utvecklingsavdelning. Aktuellt tjäldjup på två platser i Sverige var den 2 mars i Nattavaara i Norrbotten 200 centimeter och i Bredhult Kronoberg 60 centimeter, detta mätt i vägbank.

– Vi har verkligen haft tre bra veckor och samarbetet med Fältarbetsskolan i Eksjö är mycket gott, avlutar Erik Hansson, vinterenhetens fältarbetsspecialist.