– Säkerhetshotet för kvinnor är främst inne i hemmet. Men det ställer krav på hur man förstår begreppet säkerhet och på hur mandatet för insatsen är utformat, säger Malin Palm.
Den 31 oktober 2000 antogs resolutionen 1325 av FN:s säkerhetsråd. Den syftar till att öka kvinnors deltagande i arbetet med att förebygga, hantera och lösa konflikter samt lyfta in ett genusperspektiv i frågor som rör fredsfrämjande och konfliktförebyggande arbete. En av utgångspunkterna är att kvinnor och barn drabbas hårdare i väpnade konflikter och att deras intressen därför bör tillvaratas särskilt i återuppbyggnaden av krigsdrabbade samhällen.
Malin Palm menar att utmaningen för militären i en internationell insats är att kunna omsätta FN-resolutionen 1325 i praktiskt arbete.
– En viktig sak som militären kan göra enligt FN-resolutionen 1325 är att alltid kräva att kvinnor bjuds in och att de är med på olika möten. Att inte acceptera att det bara kommer män, säger Malin Palm.
– Vi vet också av erfarenhet att kvinnor ofta är de första som säger att man måste gå vidare efter en konflikt. Det finns en framväxande kvinnorörelse både i Kosovo och Serbien och de träffas också regelbundet sedan ett antal år. Det är inte enbart en etnisk konflikt här i Kosovo. Numera är det inte lika tabu att diskutera frågor om våld i hemmet och det finns lagstiftning som reglerar att söner och döttrar ärver lika mycket. Men det finns ändå väldigt mycket kvar att göra kring jämställdheten, säger Malin Palm.
En del svenska KFOR-soldater träffar regelbundet företrädare för lokala kvinnoorganisationer och nätverk.
– Vi har träffat kvinnoföreningar i vårt ansvarsområde och besökt deras verksamhet, säger skyttesoldaten Jakob Norström på fjärde pluton.
– Men det är svårt på soldatnivå att känna att man gör verklig skillnad, fortsätter han. Frågan är så mycket större, och det hänger på vårt mandat vad vi kan göra. Så det är ofta frustrerande. Men vi kan i alla fall visa att vi ser kvinnorna och vi kan hjälpa till med att förmedla kontakter till kvinnojourer.
Som förberedelse för uppgiften fick soldaterna utbildning i 1325-resolutionen och i samtalsteknik. Men Jakob Norström trodde från det han hade hört i förväg att situationen skulle vara mycket värre Kosovo. Han berättar att kvinnorna pratar med KFOR-soldaterna också när män är närvarande. Och han upplever att det pratar lite friare när deras män inte är med. Fast han konstaterar också att ibland är det svårt att veta vad det är man faktiskt ser.
Jakob Norström gjorde värnplikten 2004-2005.
– Jag tycker nog att det är lite skillnad på kulturen inom Försvarsmakten sedan jag gjorde lumpen. Kanske beror det på att befälen nu har mer erfarenhet av kvinnor. För har man ingen egen erfarenhet så är det svårt att veta hur man ska göra. Sen spelar det också roll hur cheferna och officerarna gör. Även om man inte tycker så själv så påverkas man ändå av en chefs åsikter.