– Egentligen jobbar vi bara med punkter, linjer och polygoner och en del fotografier, förklarar Robert Magnusson. Vi sätter samman dem till kartor som sen blir verktygen som gör att soldaterna kan göra sitt jobb. Kraven är höga. Kartorna måste vara rätt, annars kan det gå väldigt illa. Ibland kan det ta flera försök innan det blir rätt. Bäst går det när vi har en dialog med dem som beställt kartan så att vi är säkra på vad det är som behövs.
Kapten Magnusson har en bakgrund inom ingenjörstrupperna och har genom åren varit en sån som beställt den här typen av material. Men han berättar att han i och med det här jobbet har fått en ökad förståelse för hur knepigt det kan vara att både beställa rätt underlag och att även sammanställa dem.
– Det är nyttigt att få förståelse också för stabsarbetet och hur viktig geografisk information är, säger Robert Magnusson.
– Arbetet i geocellen är väldigt annorlunda mot t. ex. sprängtjänst som är en stor del i mitt vanliga jobb hemma i Sveirge. På Ing2 utbildar jag soldater att hålla på med strid, bygga broar och lägga minor. Jag kom in på det här med kartor och bearbetning av geografisk information när jag var fältarbetschef under NBG. Där hade vår enhet förmåga och kunskap att kunna göra enklare kartor.
– En kartbild kan säga väldigt mycket när man kombinerar olika geografiska data med t. ex. underrättelseinformation. Jag tror att det kommer att utvecklas mera ditåt i framtiden, säger Robert Magnusson.
Geocellen på MNTF-C jobbar efter ett brittiskt koncept men har de senaste åren varit ett svenskt bidrag till KFOR. Under de senaste 3 månaderna har kapten Magnusson och hans kollega producerat över 5000 kartor. Det finns en geocell i fyra av fem task forces i KFOR. (Kosovo är av KFOR indelat i fem områden, så kallade task forces. Kosovo är till ytan ungefär lika stort som Skåne.)