Den 27 juli rycker 80 soldater in vid jägarbataljonen. Framför sig har de elva månaders jägarutbildning. Alla har redan mönstrat och har frivilligt sökt till utbildningen och är mycket motiverade. Under helgen fick man bland annat tips på hur man kan förbereda sig inför den tuffa tjänsten som jägare. Dessutom delades en del utrustning ut. Bland annat fick de blivande jägarna sina kängor så att de kan börja gå in dessa.
Färre avgångar
Olika tester för att upptäcka eventuella skador som kan ha uppstått efter mönstringen gjordes. Exempel på det var simtest, dykning, livräddning, styrketest och konditionstest. Allt i syfte att visa vad jägarutbildningen innebär och på så sätt minska avhoppen.
– Vi kan konstatera att efter vi började med det här konceptet har avgångarna minskat markant, säger major Björn Eliasson.
– En annan viktig del är kontakten med inneliggande soldater. De kan berätta hur det var att rycka in och om deras intryck den första tiden.
Man fick även tillfälle att prata enskilt med officerarna vid bataljonen. Där kunde man ställa de frågor som man kanske inte vill ta upp inför hela gruppen.
På plats finns både sjukgymnaster och sjukvårdspersonal samt personal från pliktverket. Till hjälp har man de jägarsoldater som ryckte in för en dryg månad sedan.
– Det är roligt att ha dem här. Bland annat får vi öva våra färdigheter som gruppchefer, säger Wiktor Mlynarczyk, en av jägarsoldaterna som ryckte in i slutet av mars.
Positivt välkomnande
Bland de inryckande fanns tre tjejer. Lovisa Williamsson, Linköping , Annika Johansson, Mantorp och Kajsa Westerberg från Arvidsjaur.
– Ett av de starkaste intrycken var det positiva välkomnandet killarna gav oss tjejer, sa Annika Johansson.
– Jag trodde nog de skulle tycka något i stil med ”Vad gör de här?” eller något liknande. Men så var det alltså inte. Det tyckte det var bra med några tjejer i gruppen. På frågan om någon av dem kommit på andra tankar var svaret ett samstämmigt nej. Alla tre är fast beslutna att genomföra utbildningen.
På söndagseftermiddagen var det så dags att åka hem. Fulla med nya intryck och nya förväntningar. Tyvärr är det så att några av dem som var här kommer inte att komma tillbaka. De insåg att de inte passade för jägartjänsten. Vissa på grund av knäskador och vissa på grund av annat.