Tidigt på morgonen den 30 april går Richard Beck-Friis, chef för garnisonsenheten, med raska steg över slottsgården. Han är uppklädd inför kungens födelsedag och mobiltelefonen går på högvarv.
– Svarta eller bruna handskar till uniformen? Mörka handskar fungerar bra, säger han till personen i andra änden.
Han hinner knappt lägga ner telefonen i fickan förrän den ringer igen, och igen, och igen. Det talas om uppställningsplatser, hälsningar, avspärrningar, stolar, bord och blommor.
– Innan ceremonin vill folk gärna ringa och kolla en extra gång, säger han.
Richard Beck-Friis är länken mellan Försvarsmakten, hovet och regeringen. Det betyder att han ansvarar för samordningen av den statsceremoniella tjänsten där också högvakten ingår.
– Huvuddelen av mitt arbete bestäms här på garnisonsenheten i samverkan med hovstaterna och regeringskansliet. Jag stänger aldrig av min mobiltelefon eftersom jag vill ha koll på det som händer. Här får inget gå i baklås, säger han.
Samverkan om säkerheten
Klockan passerar nio och det blir dags att träffa säkerhetspolisen. Richard Beck-Friis tar emot den välklädda polisen i ett rum med oljemålningar och antika möbler. Tillsammans tittar de på kartor och bilder från tidigare ceremonier. Richard Beck-Friis visar hur ceremonin är uppbyggd och mannen från Säpo berättar om säkerhetsarbetet. Liksom tidigare år kommer det att finnas poliser i publiken.
Klockan 10:55 står cheferna från de olika enheterna i högvaktsflygeln i en ring och tittar på sina armbandsur. Utanför växer skaran av åskådare och om 30 minuter ska Arméns trumkår marschera in på borggården med dunder och brak.
– Klockan är 10:55:05…nu, säger Ulf Schröder, chef för Livgardets gardesbataljon.
Några justerar visarna på sina klockor. Alla klockor måste vara synkroniserade.
– Huvuddelen av allt arbete bakom det som händer här idag syns inte utåt. Det är lite som en direktsändning i TV. 90 procent av arbetet med födelsedagen är redan gjort när kårerna marscherar in på borggården, säger Richard Beck-Friis.
Handfasta tag
En dryg halvtimme senare möter kungen musikkårerna och högvakten på den soldränkta borggården. Barn i alla åldrar ställer upp i en lång kö för att lämna över blommor till kungen, och några småttingar får ta hjälp av mamma för att våga sig hela vägen fram. När evenemanget är över träffar Richard Beck-Friis åter cheferna för en genomgång av vad som varit bra, och vad som kan förbättras i framtiden. Sedan tar ett helt annat arbete vid.
– Nu ska bord och stolar bäras tillbaka, och glas och dukar ska diskas, säger Richard Beck-Friis och hugger tag i ett par stolar.
– Här måste man kunna arbeta med allt. Förhoppningsvis hinner jag bege mig hem innan klockan fyra. Det är ju trots allt valborgsmässoafton, säger han.