Sveriges försvarsmakt har samarbete med många länder. Ett av dem är Frankrike - just nu med fokus på strid i bebyggelse. Varför de blev erbjudna att besöka just Livgardet beror dels på Livgardets långa erfarenhet av att utbilda förband för strid i bebyggelse, och dels på den unika anläggning som finns där. Där finns det enda huset med teknisk instrumentering, vilket bland annat innebär filmkameror för att dokumentera och kunna utvärdera moment.
– Vi har lärt oss mycket av anläggningen. Den är ett försök för att se om det passar våra svenska behov. Vi kan till exempel se att videouppföljningen är bra och den ska vi fortsätta med, säger Mats Walldén från Markstridsskolan, MSS.
Besöket gällde både teknik och stridsteknik. Frankrike är på väg att utveckla tekniken i sin träningsanläggning och behöver samla lärdomar från andra länder.
– Vi använder oss redan av simulatorer men vi ska utveckla mer. Då är det viktigt att se hur ni gör, säger major Fredric Vola, som arbetar på den franska anläggningen Cenzub.
Frankrike och Sverige har, enligt herrarna själv, dessutom liknande syn på utbildning.
– Baskunskapen och sättet att lära sig är ungefär detsamma men organisationen och hur gruppen är uppbyggd kan skilja sig åt, säger major Fredric Vola.
Som arrangörer stod Försvarets Materielverk, FMV. Samarbetet mellan förbanden, MSS och FMV är en del av den ständiga utvecklingen av utbildning och teknik.
Den kontakten är ovärderlig, enligt Richard Eriksson, chef för förbandsträningsavdelningen på Livgardet.
– Det här är en chans för oss att visa vad vi har och kunna påverka så att vi får rätt teknik för vår utbildning. Tillverkarna måste förstå vad vi vill ha, säger han.
Han har två huvudmål: att ha teknik som visualiserar effekten av soldater och chefers beslut och att de har rätt teknik för utvärdering. Videodokumentation är, som ovan sagt, bra.
– Men vi kan inte ha för mycket teknik som tar för lång tid. Med bra visualisering så tar man bort mycket av behoven av utvärderingen. Då ser soldaten effekten direkt och det blir mer realistisk och bra utbildning, säger Richard Eriksson.
– Alla länder bedriver ju forskning men om vi kan hitta något som fransmännen redan har testat och forskat på så behöver inte vi göra det. Eller om de har en metod som fungerar bra. Det är det som är bra med internationella utbyten, säger Mats Walldén.
Vad kan då Sverige i sin tur lära sig av Frankrike?
– Det får ni se om två år när vi har vårt system, avslutar Fredric Vola.