Riksrevisionens rapport är en tillbakablick och beskriver en rad negativa förhållanden i Försvarsmaktens personalförsörjningssystem och innehåller flera rekommendationer. Två av dem är råd till regeringen:
"Regeringen bör i sin styrning av Försvarsmakten säkerställa balansen i uppgifter och kompetenser på kort och lång sikt och skapa förutsättningar för myndighetens uppbyggnad, vidmakthållande och utveckling av förmåga."
"Regeringen bör ta ställning till hur förutsättningarna för Försvarsmaktens personalförsörjning kan förbättras."
I rapporten skriver Riksrevisionen att problemen skulle kunna äventyra säkerheten för den egna personalen och tredje part.
– Vi äventyrar inte medvetet säkerheten för någon. Tvärtom, vi strävar efter att hela tiden förbättra våra rutiner så att verksamheten ska bli så säker som möjligt, säger Ulf Bengtsson.
Kritiken att den felaktiga personalstrukturen bara har blivit värre med åren anser Försvarsmakten vara en effekt av tidigare rekryteringsstopp.
– Övertalighet löses inte genom rekryteringsstopp utan genom att stimulera ett ökat utflöde bland de övertaliga. Vi har sedan en tid ett karriärväxlingsprogram som vi hoppas ska förbättra situationen, säger Ulf Bengtsson.
När det gäller bemanningen inom Försvarsmakten så medger Ulf Bengtsson att den har varit i obalans både under 2007 och 2008.
– Men nu har vi satt ett särskilt fokus på att se till att uppgifter och resurser ska vara i balans genom produktionsutlägget 2009 och planeringen för 2010. Vakanserna som varierar mellan förbanden kommer förhoppningsvis också att åtgärdas i och med införandet av ett nytt stödsystem för bland annat personalfrågorna som medför att vi inom Försvarsmakten inte längre tolkar vakansbegreppet på olika sätt.
De ständiga resurskonflikterna mellan ordinarie förbandsverksamhet och utlandsmissionerna är också något som Riksrevisionens rapport tar upp. Försvarsmakten är medveten om problemet och menar att det inte kan lösas fullt ut förrän "utlandsstyrkan" som företeelse är avvecklad, vilket kommer att ske i enlighet med riksdagens beslut den 16 juni om ny inriktning för försvaret.
Att på sex månaders basis ständigt sätta upp nya förband för att sedan efter genomförd insats avveckla dessa är både kostsamt och svårt att hantera ansvarsmässigt. I takt med att förband med anställda soldater och sjömän byggs upp kommer också ansvaret för att lösa ut våra olika internationella åtaganden att kunna hanteras på ett helt annat sätt.
– Andelen officerare som har en internationell arbetsskyldighet inskrivet i sina anställningsavtal måste också ökas och vi arbetar nu aktivt med detta.
Försvarsmaktens attraktion som arbetsgivare och rekrytering av officerare och annan nyckelpersonal är också ett kritiserat område. Men kommunikationen med önskade målgrupper har förbättrats och en kontinuerlig utveckling sker hela tiden.
– En viktig del av Försvarsmaktens verksamhet kommer att vara att arbeta med attraktion, marknadsföring och information. 2009 införde vi en aspirantutbildning som ytterligare kommer att förstärka Försvarsmaktens rekryteringsresultat.
Försvarsmaktens åldersstruktur svarar heller inte mot myndighetens behov. Detta är dock ett arv som Försvarsmakten inte kan lösa i det korta perspektivet.
Riksrevisionens rapport är gedigen och de slutsatser som dras är väl belagda med försvarsmaktsinterna dokument, intervjuer, propositioner och dokument från andra myndigheter med mera. Även om Försvarsmakten inte kan ställa sig bakom varje detalj ger den ändå ett värdefullt underlag till det utvecklingsarbete som redan pågår. Delar av de problem som identifieras kommer också att tas om hand i förnyelsearbetet.