16.e insatsplutonen har precis övat strid. Skyddsvästar, stridsvästar, kamouflagefärg, vattensystem, BT-system, vapen – allt det som för snart elva månader sedan var helt nytt för plutonens män och enda kvinna åker nu på och av i ett nafs. De rör sig i skogen, tyst och snabbt, all utrusning till trots. Och när det väl smäller vet soldaterna precis vad de ska göra. Eller nästan precis – när momentet är färdigt finns det förstås en hel del att lära till nästa gång. Varje stridssituation är ju unik.
Men det har kostat att komma dit. Emil Allisander, Naeem Iskander och Sophie Andersson minns hur det var att börja sin värnplikt.
– Man skapar sin egen situation. I början är det väldigt viktigt att tänka positivt. Det är hårt i början. Det tycker nog alla – även sådana som jag som gärna ville göra lumpen åker på en smäll, säger Emil.
– Det är inte som på film, precis, att vara här. Man lär sig väldigt mycket mer än vad jag trodde, sådant jag kommer att ha nytta av även i det civila, sjukvård till exempel. Och att ta människor. Man stör sig på folk, man tycker om folk. Man är enig, oenig. Men man måste ändå vara med den personen. Det blir lite syskonkärlek nästan – man är oense men ställer ändå upp för varandra när det gäller, säger Naeem.
– När jag kom hit upptäckte jag att vissa killar har svårt med tjejer på plutonen. Det tar ett litet tag – men de vänjer sig och även tycker att det är roligt till slut, säger Sophie som också tycker att små personer ska vara förberedda på att det kan vara svårt att få utrusning som passar.
Ska de tre enas om ett enda råd är det: träna!
– Kondition, tipsar Naeem.
– Och bära packning är bra att göra innan, det får man göra mycket här, säger Emil.
Här är några andra tips från trion:
Emil:
- Ta med egna träningskläder och egna skor, myggmedel och klocka.
- Ta med några extra synålar (de är lätta att slarva bort och är bra till vapenvård).
- Även tops är bra att ha med. (till vapenvård).
Naeem:
- Ta med typ Nivea-kräm – händer, nagelband och annat blir väldigt torra.
- Nagelknipsare är bra att ha.
- Be att få någons avlagda nylonstrumpbyxor. Att putsa med dem ger extra glans på kängorna.
- Ta med salt och peppar för att piffa upp maten.
Sophie:
-
Om du är tjej, be att få en stor handduk på förrådet.
- Använd Försvarsmaktens kalsonger – de är bra!
- Den som är långhårig bör ha en frisyr som är lätt att sätta upp (inte uppklippt).
- Ta med huvudvärkstabletter – jag fick dela med mig av mina till alla. Det är lätt att få ont i huvudet innan man vant sig vid allt nytt.
- Tvättlappar/våtservetter är bra att ha med ut i skogen.
Naeem var inte så sugen på att göra lumpen.
– Även om man känner så ska man ge järnet. Det är ändå bara elva månader. Nu är jag glad att jag gör lumpen, det är väldigt lärorikt.
– Precis, man ska ta vara på tiden. Vill man utvecklas finns alla möjligheter, säger Emil.
Sophie ville göra lumpen för att hon vill bli polis.
– Men nu har jag fastnat för det militära. Nu hoppas jag att jag får göra utlandstjänst, säger hon.
Major Kalle Ekebjär, sektionschef, har tagit emot många frågor från blivande värnpliktiga.
– Många frågor är kopplade till att man blivit uttagen som fordonsförare men inte hunnit ta sitt körkort som man tänkt. Är det så får man en annan tjänst, säger Kalle.
Andra har frågor kring den befattning som står på inryckningsordern.
– De frågorna kan man spara tills man kommer hit. Det är tyvärr ingen garanti att man får den tjänst som står på inryckningsordern – man får vara beredd på att det kan ändras eftersom förutsättningar kan ha ändrats från mönstringen till inrycket. Men i slutänden brukar de allra flesta ändå vara nöjda med sin befattning.
Avslutningsvis vill Kalle Ekebjär hälsa de nya värnpliktiga varmt välkomna.
– Jag och alla andra på regementet ser fram emot inrycket. Det kommer att bli ett bra år med en rejäl övningsserie under våren 2010.