L-testet, fodervärdens dilemma

Schäfertiken Cassie och hennes fodervärd Leena Wärnehult har kommit till Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE), som bland annat testar och tränar tjänstehundar. I dag ska det avgöras om Cassie ska börja arbeta för försvaret eller om hon ska bli en familjehund.

Plötsligt dyker en figur upp från ingenstans och Cassie är på sin vakt. Foto: Elin Göthe/Försvarsmakten
Margareta Lööw och Leena Wärnehult värmer upp Cassie inför lämplighetstest på Försvarsmaktens hundtjänstenhet.
Margareta Lööw och Leena Wärnehult värmer upp Cassie inför lämplighetstest på Försvarsmaktens hundtjänstenhet. Foto: Elin Göthe/Försvarsmakten
Pierre Wahlström är vaksam på de egenskaper Cassie visar upp.
Pierre Wahlström är vaksam på de egenskaper Cassie visar upp. Foto: Elin Göthe/Försvarsmakten
Margareta Lööw och Leena Wärnehult värmer upp Cassie inför lämplighetstest på Försvarsmaktens hundtjänstenhet. Foto: Elin Göthe/Försvarsmakten
Pierre Wahlström är vaksam på de egenskaper Cassie visar upp. Foto: Elin Göthe/Försvarsmakten

FHTE har kallat in Cassie tillsammans med sin fodervärd Leena Wärnehult, eftersom det är dags för Cassie att genomföra ett lämplighetstest (L-test). I dag ska hennes framtid avgöras: har hon potential till exempel att bli en av de hundar som får delta i en internationell insats tillsammans med sin hundförare? Eller kommer hon att få följa med Leena hem igen?

Cassie föddes för 18 månader sedan på Försvarets hundavelsstation i Sollefteå, hon är en av åtta hundar som är kallade till test idag. Hundavelsstationen föder upp ungefär 35 schäfervalpkullar om året i syfte att i huvudsak försörja Försvarsmakten med hundar. Även andra statliga myndigheter eller andra som arbetar med hund inom samhällsnyttiga områden kan få köpa hundar av FHTE.

– Är det en busig tjej, frågar besiktingsman, kapten Pierre Wahlström när Cassie kommer in och snor runt bland åskådarna som ska följa L-testet.
– Mycket busig, bekräftar Leena Wärnehult. Men hon har blivit mycket bättre sedan jag fick henne.

Genom Pierres frågor till Leena får vi reda på att Cassie är en omplaceringshund, som kom till Leena först när hon var sju månader gammal. Dessförinnan bodde Cassie hos en person som bodde ensam i ett väldigt lugnt område. Hos Leena har Cassie fått lite mer träning i att vara ute i olika miljöer. Men, hon är som synes, ännu lite oregerlig. Normalt sett placeras en hund som avlats fram på försvarets hundavelsstation hos en fodervärd när den är sju till åtta veckor gammal. Om allt går bra stannar hunden hos samma fodervärd till dess att den är mellan 16 och 18  månader gammal. Då är det dags för L-test.

– Vi har haft det jättebra med Cassie, berättar Leena, som valde att bli fodervärd för att hon ville ha en hund som hon kan jobba med. Jag har haft olika hundar under trettio års tid, men det var länge sedan jag hade en schäfer och det var det jag ville ha.  

Efter de inledande frågorna tar testassistent Margareta Lööw fram en trasa som Cassie får bita i. Sedan kastar hon en boll som Cassie ivrigt jagar.
– Vi börjar med att värma upp hunden och få den att slappna av, berättar Pierre Wahlström. Men man ser också lite hur den samarbetar och reagerar på belöningsmedel. Inom försvaret är det vanligt att belöna hunden genom att den får leka med en boll med en repstump på, en så kallad kong.

Efter inledande lek är det dags att se hur stabil Cassie är i olika miljöer. En besvärlig trappa och ett mörkt rum sätter henne på prov. Hon fungerar jättebra när föraren stöttar upp i trappan och manar på henne och hon behöver hjälp i mörka utrymmen.
– Det är ett litet bekymmer, hon måste kunna jobba i mörker, säger Pierre Wahlström.

Syftet med testet

Syftet med L-testet är framför allt att säkerställa att en hund inte är farlig och att den är stabil mentalt. Därutöver testas om hunden är lämpad att arbeta som sök- eller patrullhund. Pierre Wahlström har stor erfarenhet av utbildning och testning av tjänstehundar. Han ansvarar för samtliga L-tester inom försvaret. Ungefär 200 hundar testas varje år och av dessa är det cirka 30 procent som går vidare. När hundarna har klarat testet och gått vidare till dressyr är det en del som ändå inte klarar kraven. Den vanligaste medicinska orsaken till att hunden inte kan bli tjänstehund är problem med lederna, höfter och armbågar. Alla hundar som inte får vara kvar inom försvaret säljs vidare. Oftast tillbaka till fodervärdarna.

Cassie testas vidare. Hur är hennes balans? Hur reagerar hon på ljud och figurer som överraskar? Hur ser hennes sökstrategi ut? Efter ungefär 45 minuters testande får Leena ett utlåtande om Cassie. Leena är tagen av stundens allvar. Pierre Wahlström konstaterar att Cassie är en hund med mycket känslor, lite nervös, men som överraskar och är väldigt tuff i några moment. Leena får beröm för att hon gjort ett mycket bra jobb med Cassie, som är välvårdad och har fint hull. Leena blir rörd.

– Cassie är en riktigt bra hund, men inte en tjänstehund, blir Pierres slutgiltiga dom. 
Leena kan inte hålla tårarna tillbaka. Detta är en dag med blandade känslor för de flesta fodervärdar. Leena är lättad för att hon kan behålla hunden, men också lite besviken över att Cassie inte klarade testet.
– Vi har jobbat mycket ihop och hon gillar att jobba. Nu ska vi fortsätta köra spår, eftersom jag vill ha en hund som jag kan jobba med, säger Leena Wärnehult.
Pierre uppmanar Leena att bli fodervärd för fler av försvarets valpar och den tanken har redan slagit rot hos henne.
– Ja, jag vill ha en valp, säger hon längtansfullt.  Det ska bli roligt att få en hund som jag kan jobba med från början.


Är du intresserad av att bli fodervärd? Läs mer på Hundavelstationens sida