Dörrar spikas fast på en container. Övningsdeltagarna närmar sig, fäster en sprängladdning på dörren, och drar sig bakåt. Några ögonblick senare smäller det till ordentligt och de som övas kan inta byggnaden. Uppgiften är typisk för ett ingenjörsförband.
– Ingenjörssoldaternas uppgift är att ta och säkra en inbrytningszon i syfte att understödja till exempel en skytteplutons fortsatta anfall, säger kapten Pär Nordahl.
Syftet med dagen är att befälen ska utbildas på Laddningsform 31, en sprängladdning vars användningsregler är utvecklade på Ing 2.
– Den har använts på försök i flera år. Men sedan i april i år får den användas vid utbildning, säger major Ola Hansson.
Fördelen med Laddningsform 31 till skillnad från övriga sprängmedel är att man kan vara betydligt närmare explosionen. Sprängladdningen omringas av två vattenbehållare. De dämpar explosionen och hjälper till att rikta trycket inåt. Trots att trycket från sprängningen är massivt kan en fullt utrustad soldat stå fem meter från explosionen.
Major Ola Hansson tillträder snart som kompanichef över 222 kompaniet. Han berättar att det är sällan som han får tid till att skjuta.
Vid frågan på vad som är roligast; att leda övningen eller att själv vara med, svarar han.
– Det är en kombination av de två. Om man ser till yrket är det den stora variationen av arbetsuppgifter som är det roliga, säger Ola Hansson.
För varje moment går en ny dörr åt, tills dörrarna och dagen tagit slut. Befälen är märkbart nöjda över att själva att ha haft tid att få öva.
– Det har varit övningar kontinuerligt under året. Men samtidigt lär man sig väldigt mycket på att lära ut, säger korpral Viktor Karlsson, som själv var värnpliktig på Ing 2 förra året.