Verkansutvecklingsenheten på Luftstridsskolan genomför just nu det som kallas operationell evaluering, OpEval, tillsammans med Helikopterflottiljen i Zaragoza, norra Spanien. Man utvecklar helikopter 15 så att den kan verka i den miljö som väntar insatsförbanden.
Utvecklingsarbetet sker under den multinationella övningen AZOR10 där ett flertal länder övar i förhållanden som påminner om de man möter vid insatser i Afghanistan och Afrika. Utöver LSS deltar delar från Helikopterflottiljen med bland annat personal från HU 02, det helikopterförband som ingår i Nordic Battlegroup 2011.
OpEval är en metod som används för att införa nya förmågor och rutiner. Den utgår från de målsättningsdokument som styr insatsförbandens verksamhet och skall mynna ut i reglementen, utbildningsanvisningar och i bland även förslag på materiella förändringar. Under övning AZOR10 evalueras både flygunderhållstjänst och flygoperationella procedurer, det vill säga alla metoder och rutiner som ska till för att man ska kunna flyga.
Krävande flygunderhållstjänst
Det som skiljer denna övning mot den övningsverksamhet som bedrivs i Sverige är bland annat miljön. Solen steker, temperaturen är 27 grader i skuggan och på pansarskjutfältet där man övar är det dammigt.
Till övningen har förbandet endast tagit med så mycket materiel som behövs för att flyga det antal timmar man planerat. Verksamheten kan liknas vid att förbandet under en begränsad tid bedriver flyg- och flygunderhållstjänst vid en så kallad FARP, Forward Arming and Refueling Point. Inga hangarutrymmen disponeras och värden, det spanska arméflyget, står för skydd, bevakning, drivmedel, räddningstjänst, mat och boende.
– Detta ger oss en möjlighet att kontrollera att vi har dimensionerat oss rätt och att vi har rätt förutsättningar för att kunna genomföra flygunderhållet under såna här betingelser, säger kapten Tony Holmqvist, klargöringschef.
Flygning i ny miljö
Risken att utsättas för brownout, det vill säga att sikten försvinner på grund av uppvirvlande sand/damm, är stor i de internationella miljöer som svenska helikopterförband kommer att arbeta i. Att kunna bemästra de faror som en brownout kan innebära är avgörande för de piloter som förbereder sig inför insats. Många länder har stor erfarenhet från att flyga med helikoptrar i denna miljö och nu är det Helikopterflottiljens tur att tillsammans med LSS utveckla den svenska förmågan.
– Att verka i denna miljö är förenat med stora risker därför är det nödvändigt att under kontrollerade former utveckla flygprocedurer som både medger en säker landning men också tar hänsyn till den taktik förbanden måste använda med anledning av rådande hotbild, säger överstelöjtnant Jonas Nellsjö, chef för den division inom helikopterflottiljen som ansvarar för utveckling av nya förmågor.
Piloter som tillhör de insatsdivisioner som Helikopterflottiljen sätter upp deltar i proven och kan efter övningen ta med sig erfarenheter hem till förbanden
– Att landa i sandig miljö med risk för brownout påminner väldigt mycket om det vi har gjort i alla år - att landa i yrande snö. Den stora skillnaden är att sanden och dammet tar sig in i alla skrymslen i helikoptern, säger flygtjänstledaren och före detta helikopter 4-piloten kapten Kent Jonsson.