Staffan Persson är den ene av de två svenskarna som tjänstgör i Unmin. Han är gruppchef för ett så kallat Arms Monitor Team som finns på en av de sju stora camper där den maoistiska gerillan, numera kallad Maoist Army, samlat sina styrkor, enligt fredsavtalet mellan regeringen och maoistgerillan 2006.
Hans vardag består exempelvis i att göra patruller och besöka nepalesiska arméns förband eller civila myndigheter.
Patrik Karlsson, den andre svensken inom Unmin, är gruppchef i ett mobilt team, stationerat i Kathmandu. Där genomför han och hans team dagliga patruller för att ta reda på om exempelvis nepalesiska armén bryter mot sina restriktioner, de kontrollerar säkerhetssituationen i området och genomför utredningar.
- FN-insatsen i Nepal är uppskattad och observatörerna möts för det mesta av vänlighet och gästfrihet av det gästfria nepalesiska folket, berättar Staffan Persson och Patrik Karlsson.
Och vad gäller det kalla och karga Nepal så stämmer det att Himalayas sluttningar är en del av Nepal, men bara åtta procent av befolkningen lever uppe i bergen. Huvuddelen bor på slättlandet som gränsar mot Indien, bara några tiotals meters höjd över havet, där temperaturerna når upp till +45 grader.
Läs Staffan Perssons och Patrik Karlssons egen berättelse här (pdf, öppnas i nytt fönster)