Men när det väl var dags för flygning hade dimman lättat. Hundarna och deras förare gick fram till de små planen och steg ombord. För de flesta av hundarna var det en helt ny upplevelse att flyga. Det var därför lite osäkert hur de skulle påverkas av flygningen. Efter landning gick de direkt ur planet till den första uppgiften – att träna sökning i blandad terräng, en del i gräs och en del där sökområdet var både gräs och väg.
Det område där hundarna ska öva sökning förbereds genom att så kallade apporter läggs ut. Det kan till exempel vara tomhylsor eller vapendelar. Direkt efter den första sökövningen gick hundarna tillbaka till planen för nästa flygning.
Efter landning var det dags för ett nytt sökområde. Detta var det viktigaste syftet med helgens utbildning, att kontrollera att hundarna kunde klara sin uppgift trots att de inte var vana vid att flyga i små flygplan. Och efter helgen stod det klart att alla hundarna blivit godkända.
Andra delar i utbildningen bestod i att hundarna firades upp i en sele och åkte travers en bit. Man ville då se att de klarade detta utan att störas av skramlande kedjor eller av att hänga fritt i luften. Direkt efter skulle de igenom en byggnad efter personer och markera när de hittade dem.
Hundarna fick också spåra på olika typer av underlag, exempelvis grus och asfalt, som är svårare för dem än att spåra i terrängen.
15 ekipage, det vill säga hundar och förare, deltog i utbildningen, som var en av fyra som genomförts under året. Utbildningen genomfördes i samverkan mellan Luftstridsskolan, Hemvärnets stridsskola och Svenska brukshundklubben.
Hundarna används bland annat inom Hemvärnet och flygvapnet för att till exempel bevaka olika skyddsobjekt.