Ett öga på motståndaren

Under onsdag och torsdag har delar av Core Battalion, den del i Nordic Battlegroup som har strid som huvuduppgift, förflyttat sig mot Skövde från Skillingaryd. För att kunna förflytta sig på ett säkert sätt i ett insatsområde krävs att man har inhämtat information om det rådande läget.

I NBG finns samlade resurser för underrättelse- och informationsinhämtning, Det samlade resurserna för detta kallas ISTAR och är de som alltid håller ett öga på motståndaren. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Det irländska spaningskompaniet får förnödenheter som släpps med fallskärm. Soldaterna på bilden släpar här iväg lasten för vidare transport till deras läger.
Det irländska spaningskompaniet får förnödenheter som släpps med fallskärm. Soldaterna på bilden släpar här iväg lasten för vidare transport till deras läger. Foto: Ronnie Hammar/Försvarsmakten
Lars Henåker är chef för underrättelsebataljonen på K 3 i Karlsborg.
Lars Henåker är chef för underrättelsebataljonen på K 3 i Karlsborg. Foto: Ronnie Hammar/Försvarsmakten
Det irländska spaningskompaniet får förnödenheter som släpps med fallskärm. Soldaterna på bilden släpar här iväg lasten för vidare transport till deras läger. Foto: Ronnie Hammar/Försvarsmakten
Lars Henåker är chef för underrättelsebataljonen på K 3 i Karlsborg. Foto: Ronnie Hammar/Försvarsmakten

Under Joint Action får alla ingående enheter i NBG öva de utmaningar och uppgifter som det innebär att anlända till och verka i ett insatsområde. En del är de som arbetar med underrättelser eller informationsinhämtning på olika sätt.  Det samlade resurserna för detta arbete kallas ISTAR. Förkortningen står för Intelligence, Surveillance, Target Aquisition och Reconnaissance och innebär kort att ett antal olika sensorenheter samlas under en ledning som svarar för samordningen av deras uppgifter och även bearbetningen av den information de samlar in.
– ISTAR är ett begrepp för att beskriva våra förmågor, berättar Lars Henåker som är chef för underrättelsebataljonen som utbildas på Livregementets husarer, K 3 i Karlsborg.

Direktöverföring

Strukturen inom underrättelsearbetet är enkelt; genom flera olika underrättelser bygger man upp en informationsbank över vad motståndaren är på väg att göra, har gjort eller vilka intentioner de kan tänkas ha. Denna information är sedan en grund för planering av kommande operationer. Ibland är även underrättelseinhämtning så snabb att den kan ändra operationer som pågår. Ett enkelt exempel på direktöverföring av underrättelser rakt ner till befälhavaren på marken är det lätta obemannade flygfarkosten UAV. Förkortningen står för Unmanned Aerial Vehicle. 

Under övningen sker underrättelsearbetet på flera olika sätt med olika enheter som spanar, avlyssning av radiokommunikation och som beskrivit ovan med hjälp av till exempel UAV.

Irländare håller koll

Den irländska delen av Nordic Battlegroup spanar på den fiktiva motståndare via olika spaningsgrupper. Deras uppgift är helt enkelt att hålla ett öga på motståndaren och rapportera in med jämna mellanrum vad som händer. Informationen bearbetas och förs sedan vidare till NBG:s högkvarter, det så kallade (F)HQ som står för Force Head Quarters och är den del som leder hela insatsen.

Bibehålla initiativet

Med hjälp av bra underrättelser kan man därför förutspå olika händelseförlopp och på så sätt minimera onödigt lidande för oskyldiga, skydda den egna personalen bättre och precisera militära operationer.
– Underrättelser är något man ska agera på. Det är målsättningen i den bästa av världar. Goda underrättelser gör att man kan ta och bibehålla initiativet över motståndare i en operation som vi nu övar, berättar Lars Henåker.

Mångfald ger bättre underlag

I underrättelsetjänsten finns allt ifrån soldater som under flera dygn har tagit sig fram till sin observationsplats till rena digitala analytiker. Detta gör underrättelsefunktionen till en både enkel och högteknologisk verksamhet med flera spännande ämnesområden. Just denna mångfald som ger olika informationer bildar en bättre och säkrare förståelse för motståndaren.