Den 30 april firar Försvarsmakten kung Carl XVI Gustafs födelsedag med en vaktavlösning utöver det vanliga. Slottets yttre borggård kommer att fyllas med bortåt 5 000 utländska och svenska turister, som gör sitt yttersta för att få en glimt av såväl kungen som av Försvarsmaktens tre musikkårer. Musikkårerna visar dagen till ära sina respektive figurativa program. Förberedelserna intensifieras under veckan såväl i Karlskrona där Marinens musikkår (MMK) har sitt säte, som i Stockholm där Livgardets dragonmusikkår (LDK) och Arméns musikkår (AMK) har sina säten.
- Vi kompletterar varandra väl, säger David Lindberg, som är regementstrumslagare i AMK, och ansvarig för AMK:s figurativa program. De tre musikkårerna har olika profiler och stil, så det finns mycket för publiken att uppleva.
Mer än uppdraget
Det figurativa programmet växer fram i den kreativa processen som inleds med att kårens programråd bestämmer vilka melodier de vill framföra. AMK har tänkt svenskt.
- Vi spelar för många turister och vi vill att de ska känna igen sig i det de hör. I vårt uppdrag ligger att vi ska spela vid vaktparader och marscher är en naturlig del av det, men vi vill ge dem även populära melodier som de känner igen, säger David Lindberg.
Skapar i datorn
När melodierna är valda börjar David känna efter vilken koreografi som passar till musiken, som måste vara kontrastrik: rörelserna ska kunna varieras från stående till gående, från starkt till svepande. Då kan han ta fram rörelser som tar fram det som finns i musiken och förtydliga det. David använder ett dataprogram för att skapa kårens program. I datorn kan han få figurerna, som föreställer kårens 48 musiker, att förflytta sig i takt med musiken. När han är nöjd med programmet skriver han in kommandon i varje musikers noter. Sedan är det bara att sätta igång och öva med kåren.
- Det är en passionerad process. Det är häftigt att jobba med gruppen. Det är som att se en trädgård växa upp och bli grann, säger David Lindberg.
Om och om igen
AMK står i den bleka vårsolen iförda sina gröna uniformer, modell 90, när de övar. Det är dags att ta sig an Abbas Gimme, Gimme, Gimme. De har övat lite på den redan, men nu är det tid att sätta ihop det. Kåren ställer upp och genomför låtens figurativa program utan instrument. Fram och tillbaka går de på asfalten och sjunger sig igenom låten. Metronomen tickar takten; tick, tick, tick. Musikerna går med sina papper, läser noter och kommandon: framåt marsch, helt om marsch, 45 grader vänster. När stegen sitter greppar de sina instrument, men fortsätter bara att sjunga sig igenom: papapapapaa. Marschera, sjunga, börja från början. Om och om igen. Det ska sitta i ryggmärgen så man inte börjar tänka på vilket håll man ska gå åt. Då blir det bara fel. Justeringar görs för varje omstart.
- Puh, det är extremt mentalt ansträngande, konstaterar Catherine Kullbrandt, som spelar klarinett. Man blir trött i huvudet, fötterna, ryggen. Men jag älskar att spela i AMK!
Premiären en stor dag
För att hålla kårens motivation på fortsatt hög nivå är David Lindgren noga med att lyssna av humöret och inte lägga alltför långa träningspass. Att få ett figurativt program att se enkelt och aptitligt ut för åskådaren, är svårt och kräver mycket arbete.
- Men inlärningsprocessen blir effektivare för varje år. Våra anställda får mer rutin och årets rekryter är mycket seriösa och målmedvetna. De gör svåra saker nu som fungerar bra, vi kommer att få ordning på programmet till premiären den 30 april. Det är en stor dag, den styr min vår. Publiken förväntar sig proffs, och det är upp till mig att ge kåren de pusselbitar de behöver för att de ska bli det, avslutar David Lindberg.