En pastoral resa i Kosovo

"Ett spännande och givande besök med möjlighet till många goda samtal." Mats Norrmann, pastor för KS 23 har skrivit ner några betraktelser från sitt besök i Kosovo i augusti.

Kontingentspastorn under korum inne i kapellet på KFOR HQ/Camp Film City. Foto: Johan Pantzar/Försvarsmakten
Pastor Norrmann fick möta kontrasternas Kosovo under sitt besök.
Pastor Norrmann fick möta kontrasternas Kosovo under sitt besök. Foto: Johan Pantzar/Försvarsmakten
Pastor Norrmann fick möta kontrasternas Kosovo under sitt besök. Foto: Johan Pantzar/Försvarsmakten

Som kontingentspastor för KS 23 besökte jag förbandet under fyra dagar i augusti, med många intressanta upplevelser och möten, såsom våra svenska LMT C2 och C5. Att se delar av vardagen i Pristina och Gracanica och bli guidad gav mycket. Kosovo är kontrasternas land med en blandning av nytt och fint samt gammalt och slitet, rikt och fattigt. En blick på prisnivån i affärerna, med ett stort utbud av varor, gav vid handen att allt inte är så billigt jämfört med Sverige. Med tanke på en arbetslöshet upp emot 48 procent undrar jag hur många som egentligen har råd att handla. En av de boende jag mötte i området talade perfekt svenska, efter fem års vistelse i Katrineholm och arbete på en pizzeria. Jag mötte i Pristina en protestantisk pastor som gav många inblickar i den religiösa vardagen samt historiska tillbakablickar. Han talade mycket gott om Sverige efter flera besök och kontakter här.

Vid övernattningen i Gracanica deltog jag i en patrullering runt området med bil. Många i befolkningen hälsade glatt när vi passerade. Den södra delen är väldigt annorlunda mot storstaden med förläggning för flyktingar och blandningen av förfallna hus och betydligt finare sådana. Särskilt synen av de romska kvarteren var tragisk, med många mycket förfallna hus. Jag fick berättat för mig om en familj på elva personer med barn som bor på stampat jordgolv och lägger ut gamla madrasser att sova på under natten. De levde på 100 euro per månad totalt.
De svenska teamen bor fint i sina olika hus och det blir nästan en hemkänsla med god mat som lagas av lokala kockar samt den goda gemenskapen inom gruppen, samt med alla kontakterna ute i samhället.

En vidare tur med chefen för Livgardet, som också var på besök samtidigt, och som tidigare tjänstgjort här var intressant. Han berättade om förändringarna och visade på utvecklingen med vägbyggen som inte fanns för några år sedan och hur samhället normaliserats i och med borttagande av de olika militära camperna i staden. Jag övervakade en fin medaljceremoni där flera fick ta emot Natomedalj, samt ett avslutande korum i kapellet på Camp Film City med deltagande gäster från Danmark och Finland. Kontingentpersonal deltog med textläsning, förbön samt med nattvardsutdelandet.