Helikoptrarna, två helikopter 10B anländer till platsen för att genomföra upphämtning av patienterna. Bränsle fylls på och färdmekanikern Kenneth Eriksson gör en kontroll av helikoptern, något som görs inför varje flygning, för att kontrollera så att inget är trasigt och att man till exempel har rätt oljenivåer. På platsen får de besked om att vädret har försämrats snabbare än vad man först trodde. Enligt genomgången som de fick av underrättelseofficerarna på briefingen innan flygningen befinner de sig i ett av de hetare områdena vad gäller hotbilden. Detta resulterar i att piloterna beslutar att de skall stanna på platsen, eftersom inte uppdraget är tidskritiskt. Sandstormar och väderomslag kan nämligen komma fort.
Helikoptrarna skyddas
Då helikoptrarna skall stanna gör färdmekanikerna i ordning maskinerna så de ska kunna stå utomhus över natten och klara en eventuell sandstorm. Kenneth monterar skydd på de saker som är känsliga för föroreningar såsom pitotrör (till flyginstrumenten) och motorinlopp med mera. Även rotorbladen surras och parkeras för att inte röra sig av vinden och orsaka mekaniska skador i rotornavet.
Istappar på rotorbladen
Nästa morgon när Kenneth Eriksson kommer ut ur tältet möts han av dimma, underkylt regn och riktigt dålig sikt. Istappar hänger ner från rotorbladen och rutorna på helikoptern är skrovliga av isbarken som lagt sig där. Väderförbättringen som besättningarna hade hoppats på uteblev, ena dagen sandstorm och nästa dag vinter med sämsta möjliga väder för helikopterflygning.
Bättre väder utlovas
Bättre väder utlovades och på onsdagseftermiddagen sade prognosen att det kunde bli bra flygväder. För Kennteh Erikssons del innebar det att planera för att ha helikoptern färdig att flyga utifall helikopterbesättningarna bestämde sig för att åka hemåt. Eriksson tog därför av kapellen, tog bort surrning av rotorbladen och gjorde en KF (Kontroll första) som görs inför varje flygdygn. Denna kontroll får man normalt sett mycket hjälp med av andra tekniker på huvudbasen, men den här gången får färdmekanikerna göra den själv. När maskinen väl var klar och vädret fortfarande var på besättningens sida lastades patienterna. Motorerna startade och alla system i helikoptern fungerade efter några dygn ute i vinterklimat och de startar mot Marmal.
Alltid redo
Ett uppdrag som beräknades ta tre timmar tog två dygn, vilket berodde på att vädret i Afghanistan är lynnigt och inte alltid helt lätt att förutse. På Camp Marmal görs helikoptrarna i ordning för nya uppdrag och efter en stund är de färdiga för nya larm. Prioritet för Medevac-roten är att alltid kunna hålla en hög beredskap med så kort anspänningstid som möjligt.