I en åtta dygn lång övning under mer påfrestande förhållanden skulle rekryterna pröva sina militära färdigheter, ledarskap och sin mentala styrka. Den information rekryterna hade fått inför övningen var medvetet ganska skral, de visste att de skulle vara borta 8 dagar och nätter från förbandet. De fick ett ganska diffust spelat läge samt order om vad som skulle packas med i ryggsäckarna och när de skulle vara klara för avmarsch Att inte ge killarna information om vad som väntade var en del av övningen.
Syftet med hela övningen var att rekryterna under betydligt mer svåra förhållanden än tidigare skulle ges möjligheten att praktiskt utveckla sin förmåga att lösa uppgifter och samtidigt kunna hantera de friktioner som uppstod, till exempel ta över ledarrollen om grupp- eller plutonchefen blev satt ur spel. Prövningarna syftade också till att stärka rekryternas självinsikt och självförtroende.
Pressen ökade
Övningen inleddes med att de tre deltagande plutonerna skulle ta sig till en plats där de skulle upprätta en bas som skulle fungera som utgångsgruppering för de kommande uppgifterna. De var tvungna att ta sig fram med försiktighet, då en befrielsegrupp hade hotat med att attackera militära mål i Södertörnsområdet.
Efter att ha upprättat basen genomfördes kompletterande utbildning i strid. Det var viktigt att ta alla tillfällen till utbildning för att hela tiden bli bättre och mer förberedda på att lösa uppgifter. Efterhand ökades pressen och hotbilden mot plutonerna då befrielsegruppen kom allt närmare. Plutoncheferna fick nu order om att deras nya uppgift var att bevaka militära objekt på Muskö under de kommande dygnen. Efter sex dygn skulle ett kompani från hemvärnet ansluta för att ta över uppgiften.
Styrkan skulle nu till fots förflytta sig 15 kilometer till en mötesplats där nya order var att vänta. Det plutonerna inte visste om var att de från mötesplatsen skulle bli transporterade med stridsbåt till Muskö, en glad överraskning för trötta fötter.
Väl framme på Muskö och de objekt som skulle bevakas, byggdes det en ny bas för att skapa uthållighet samtidigt som plutonerna löste bevakauppgiften.
Utsattes för prövningar
Under tiden som bevakningen skedde, utsattes killarna för en del prövningar. Olika människor passerade området, en del mer hotfulla än andra. Det var hela tiden en balansgång för killarna hur de skulle agera. Syftet med att bevaka objekten var att rekryterna nyligen hade genomfört utbildning i att vara skyddsvakter och de skulle nu prövas i uppgiften.
Allt efter som tiden gick ökad svårighetsgraden, folket som passerad blev allt mer aggressiva.
Nästan ett dygn senare, tidigt på morgonen utsattes platsen för ett attentat. Befrielsegruppen hade nått fram och kastade in föremål i grupperingsplatsen som orsakade stor skada. Detta medförde att gruppchefer blev utslagna och de var nu tvungna att ta sig därifrån.
– Till en början blev det lite kaotiskt i vissa grupper när gruppcheferna försvann, att ha en chef är lite av en trygghet. Nu skulle någon annan överta ledarrollen vilket kunde skapa friktioner innan alla hade hittat sina nya roller. Det här momentet var en del i att de skulle tvingas att ta ansvar och vara beredda på det oförutsägbara, berättade instruktören löjtnant Jenny Svensson
Nya uppgifter
Relativt snabbt fann plutonerna sig i den nya situationen. Ny uppgift var att vänta. En av amfibieskytteplutonerna två kilometer bort, hade ont om ammunition. Uppgiften var att transportera 76 kilo tunga robotlådor till kollegorna, till fots.
Rekryterna slet hårt, det var ont om tid och ammunitionen måste fram.
– Det var verkligen imponerande att se hur killarna löste uppgiften. De stöttade varandra och bokstavligen sprang fram med de tunga robotlådorna. När en grupp hade kommit fram, sprang de tillbaka för att hjälpa de som låg lite efter, verkligen beundransvärt, sa Jenny Svensson
Instruktörerna trodde att momentet skulle trötta ut killarna, men den fick motsatt effekt och tycktes peppa rekryterna än mer att jobba. Prövningarna var dock inte slut, men det visste inte killarna.
Att överleva ensam
Ännu ett bakslag för plutonerna väntade eller snarare en överraskning. Nu blev de av med både chefer, kamrater och packning. De skulle med nyvunna kunskaper i överlevnad klara sig själva under ett dygn i en egenbyggd bivack (vindskydd).
Rekryterna strippades på i stort sätt all utrustning förutom värmeplagg, kokkärl, vattenflaska, kniv och tändstål. Rekryterna skickades ut i skogen med uppgiften att bygga en enmansbivack. De skulle dessutom göra en eldstad för att kunna hålla värmen och undvika nedkylning. De skulle hitta vatten och rengöra den för att ha något att dricka. För att lättare kunna hittas fick de dessutom uppgiften att förbereda en signaleld.
– Rekryterna har löst uppgifterna på ett mycket bra sätt. Det märks tydligt att den här övningen har stärkt rekryterna otroligt mycket då de har utsatts för många tester och klarat dom på både det fysiska och mentala planet, sa Svensson
Nu återstod det att vårda utrustningen och sig själva, först då var övningen genomförd.