– Jordens form gör att radarn inte kan följa markens rundning utan den kommer så småningom bara titta rakt ut i luften, berättar Anders.
Anders Finnström är luftbevakare i den flygande stridsledningscentralen. Hans uppgift är att sköta sensorerna så att en lägesbild över luften kan presenteras och att identifiera de flyg som finns i luften.
I Sverige finns det stridsledningscentraler på ett antal platser, men de flygande stridsledningscentralerna, ASC 890, finns det bara två av.
I årets flygvapenövning övas försvaret av Sverige och ledningen av luftstridskrafterna. I det påhittade scenariot har ett fiktivt lands flygplan kränkt svenskt territorium och därefter havererat i havet utanför Gotland. För att få en uppfattning om hur ser ut i luften och om det finns fler flygplan i området tas en luftlägesbild fram med hjälp av sensorer, en av dessa är luftburen, det vill säga den är monterad på ett flygplan.
Luftläget som beslutsunderlag
Med ASC 890 i luften kompletteras radarbilden eftersom de ligger ovanför och kan täcka de områden som marksensorerna inte kan. Att ha en klar bild hur vad som pågår i luften är nödvändigt i den taktiska planeringen och nyttjandet av stridsflygplanen för försvaret av Sverige.
Det är inte bara flygtaktisk chef som behöver information om vad som händer i luften. Det måste kommuniceras ut till piloterna i Gripenplanen.
– Det är min uppgift som flygstridsledare att förmedla detta till piloterna, antingen via tal eller med bild via länk, säger Tomas Pettersson som under flygvapenövningen även axlar rollen som taktisk befäl.
Flexibel flygstridsledning
Skillnaden mellan att flygstridsleda i ASC 890 och inne i en stridsledningscentral på marken är inte så stor enligt honom.
– Den stora skillnaden är att vi rör på oss, det gör att vi kan förflytta oss från hot och även öka räckvidden på sensorerna. Det gör att det blir en flexibilitet, säger Tomas Petterson.
En annan skillnad är att operatörsplatserna i flygplanet inte är av den senaste versionen.
– Vår strävan är att det ska vara lika oavsett var vi leder ifrån. Det tar knappt tio minuter att ställa om sig, sen är man operativ, säger han.
Ingen söndagsångest
Enligt Anders Finnström och Tomas Pettersson är deras respektive yrken som flygande operatörer på ASC 890 det mest optimala – dels den direkta kopplingen till ledningen av stridsflyg och flygningen i sig.
– Jag tycker om det här, det är verkligen roligt. Jag ser alltid fram emot en ny arbetsvecka och har aldrig söndagsångest, säger Anders Finnström.
ASC står för Airborne Surveillance and Control. I besättningen ingår en befälhavare (pilot), en styrman (pilot), en färdmekaniker, ett taktiskt befäl (operatör), en flygstridsledare (operatör) och en luftbevakare (operatör). Vad gäller operatörerna så sammansätts besättningen beroende på vilken uppgift som ska utföras.