Dumpningen av ammunitionen skedde under 1960-talet. Ammunitionen var kasserad och utgjordes till stor del beredskapsammunition från andra världskriget. Efterforskning av historiska data har visat en ungefärlig plats av dumpningsområdet och man har nu delat in området i ett rutnät, som söks av ruta för ruta.
– Målet med årets operation var att slutföra uppgiften, genom att kartlägga rutor som inte innehåller dumpad ammunition. På så sätt har man ringat in dumpningsområdet, säger Martin Blomqvist som är fartygschef på HMS Sturkö.
Med maskiner och mänskliga sinnen
För att hitta ammunitionen på botten så använder man sig av en släpsonar. Den släpas bakom fartyget och skickar ut ljudvågor som studsar mot botten och tillbaka till sonaren. På så sätt fås en bild av hur botten ser ut. Denna bild är dock bara en inriktning var det kan finnas ammunition. Man måste även identifiera, med den mänskliga synen, vad som finns på botten. Antingen görs detta med en fjärrstyrd undervattensfarkost med kamera, som styrs inifrån fartyget eller med röjdykare. Båda sätten är användningsbara i olika situationer.
Efter operationen förtöjde fartygen på Röjdykardivisionen i Skredsvik för att genomföra dykutbildning för fartygets röjdykare och utbyta erfarenheter med kollegorna från Fjärde Sjöstridsflottiljen.