Att aldrig ge upp. Den sista delen av Grundläggande Militär Utbildning, GMU, handlar om precis vad den heter. När rekryterna vid Gävleborgsgruppen gick ut som motståndare under en hemvärnsövning möttes de av fem minusgrader och tio sekundmeter. Kylan stod upp som en vägg mot dem. Men de bet ihop och tvingade erfaren hemvärnspersonal att göra detsamma.
Erfarenheten fick rekryt Sara Kämpe att tänka efter. När hon sökte och påbörjade GMU:n hade hon inga planer på att fortsätta. Hon var bara nyfiken och såg det som en utmaning. Men nu…
– Nu kan jag tänka mig att fortsätta. De verkar ha roligt ihop och de är en grupp, även om de inte umgås privat. Nu ser jag hur många möjligheter det finns inom försvaret, säger hon.
Hon har dock inga konkreta planer, mer än att hon vill bli hundförare. Och enligt kapten Lars Thorwall är rekryterna starkt eftertraktade.
– Av de 28 personer som vi har kvar går fyra-fem till bataljonen i Gävle. Många har blivit erbjudna anställning vid andra förband på Livgardet och i Mälardalen, säger han. Huvudsaken är att de stannar i Försvarsmakten och att det blir som de själva vill. Många av dem bor i närheten, men vi skulle såklart även behöva dem i Gävle. Vi behöver mer än en GMU-omgång per år för att försörja vår bataljon.
Bra grundämnen
Det här är Lars Thorwalls tredje omgång av grundläggande utbildning och han liknar utbildningen vid tillverkningen av en kniv.
– Vi måste ha bra grundämnen, som vi bearbetar under hög temperatur under tio-elva veckor. Slutligen anlöper vi dem under ”Aldrig ge upp”. Först därefter vet vi vilken skärpa stålet får.
Liknelsen har gått hem och återges även av rekryterna under vårt samtal. Vi träffar dem på stridshinderbanan på Livgardet. Natten innan sov de ensamma utomhus. De har levt på 500 kalorier om dagen, sovit lite, fått praktisera sina kunskaper och levt med ständig ovisshet om vad som väntar.
– Vi kan ge dem hur mycket tips och trix som helst, tala om för dem att byta strumpor eller att de måste ha med sig viss utrustning. Men vissa saker måste de få uppleva själv: hur är det att vara kall, att inte ha med sig tjockvantarna och så vidare, säger Lars Thorwall.
Många stannar i Dalarna
Dalregementsgruppen har också genomfört en GMU. Utfallet i Dalarna och Falun skiljer sig något från Gävleborgsgruppen.
– Av 24 rekryter går 16 till bataljonen, två har sökt sig till utbildninsgrupper i sina hemlän och en har blivit antagen som GSS/K. En avgörande faktor för framgång är hur vi kommunicerat vad vi vill; där har vi ett bra koncept som vi använt oss av sedan 2006 säger plutonchefen Peter van Reenen.
– Det här har varit mycket bättre än vad jag hade väntat mig. Jag en felaktig bild av hemvärnet över huvudtaget, något som grundat sig på vad pappa och morfar sagt säger Daniel Pettersson från Mora.
– Egentligen tillhör jag Örebro/Värmlandsgruppen eftersom jag bor i Storå säger Erika Persson. Men jag har haft så trevligt, lärorikt, intressant och skaffat mig nya kompisar här att jag till att börja med vill stanna på hemvärnsbataljonen i Dalarna.