En tidig morgon på väg mot Amfibieregementet för att få ett par timmar som soldat. Snöstorm och elände men det var värt det. Ett par timmar på skjutbanan med kroppskydd på och en AK 5C. Det är en avkoppling från möten på högkvarteret och ger möjlighet att få prata med människor ute i verksamheten.
Löjtnant John Andersson mötte upp i snöyran och vi körde till förrådet för att få ut utrustning. Snabb tillpassning på kustjägarkompaniet och en kopp kaffe med kustjägarna sedan ut på skjutbanan.
– Upp - rödpunkten mitt i målet - 3 skott i hammartakt - sidoförflyttning - målet nedkämpat - kolla vänster och höger - fingret ut från avtryckaren - sänk vapnet - kolla vapnet - är kamraterna med - säkra. Kör en gång till: Upp - rödp...,beordrade Andersson
För mig en lätt smak av drillens betydelse för soldatens förmåga och överlevnad. Det har hänt otroligt mycket avseende enskild soldats förmåga sedan jag var överfurir... ja, det var ju också 30 år sedan.
Hursomhelst en bra förmiddag i snöstormen på Amfibieregementet. Intryck då? En morgon bland proffs med krav på sig själva, materiel och ledningen. Ett bra gäng soldater och professionella officerare, bra utrustning, AK 5C tung (inte mina stabsarmar som avgjorde utan en uppfattning från förbandet), rödpunkten mycket bra, kroppskydd 12 bättre än det gamla, boendefrågan för soldaterna i storstadsregion, amfibieregementet uppskattat på GMU, hur behåller vi soldater, svårare att rekrytera båtpersonal idag än under värnpliktstiden...det och mycket annat hann vi prata om under mina få timmar som soldat.
Dessa korta snabba besök på förband ger mycket tillbaka. Bra att ha en bild av verksamheten när man fattar beslut om verksamhet eller sitter i försvarsmaktsledningen med avvägningsfrågorna om framtiden.
Tack för en bra förmiddag och en God Jul till kustjägarkompaniet på Amfibieregementet.
Anders Silwer
Insatschef