Ett smidigt bandfordon, som den nya Bandvagn 410, skulle medföra såväl ökat skydd som ökad taktisk rörlighet för det nya luftvärnssystemet med robot 98 (internationellt kallad IRIS – T).
Foto: Luftvärnets stridsskola (illustration)
Att Sverige har toppmoderna luftvärnsradarenheter, det är väl känt efter de två gångna årens insatser. Försvarsmakten hjälpte britterna att övervaka luftrummet vid OS i London 2012 och stöttade polisen när president Obama besökte Sverige tidigare i år, med UndE 23. Just nu står samma förband i beredskap för att stödja EU:s insatsstyrka. Vår förmåga att upptäcka även mindre luftmål är väl känd utanför landets gränser.
Nu behöver Försvarsmakten även byta ut de skjutande enheterna. Beslut är nu taget att skaffa ett nytt lätt luftvärnssystem som ska kunna verka snabbare, mer pricksäkert, även i mörker och över större ytor. Robot 98 är en sorts missil som redan finns i flygvapnet, där det hänger under Gripens vingar. Kring år 2020 ska även det större luftvärnssystemet, Hawk, vara utbytt mot något nytt men till vad är ännu inte klart.
Bandfordon
Ett trettiotal experter på luftförsvar, från olika delar av Försvarsmakten diskuterade och analyserade frågor kring framtidens luftvärn under tre dagar av seminarier och grupparbeten. Årets fältövning i Halmstad belyste alltså framtidens luftvärn och arrangörerna vid Luftvärnets stridsskola sammanställer nu resultatet men något kan man redan säga om slutsatserna:
Framtidens system är smarta och lätthanterade vilket innebär att det krävs något färre soldater. Man kommer att kunna verka tidigare, på längre avstånd och mot flera mål. En förutsättning för att få ut full effekt och anpassa taktiken maximalt är att de nya systemen är terränggående, helst på bandfordon.