Förr i tiden användes standaret för att visa var förbandet befann sig på slagfältet. Idag används det bland annat vid statsceremonier och högvaktsavlösningar. Anledningen till att Livgardet behöver ett nytt standar är att det gamla är utslitet efter 20-års flitigt användande.
Skapar identitet
Standaret påminner om Livgardets nära 500-åriga historia där utkämpade fältslag under olika regenters ledning har fått sätta prägel på utformningen. Slaget vid Lund år 1676, som finns inbroderat på standaret, är märkt med en kungakrona för att visa att kungen personligen förde befälet över regementet vid just det slaget.
– Livgardet har en tydlig och särskild koppling till det svenska kungahuset och monarkin sedan århundraden tillbaka, sa kungen.
Kungen underströk även att standaret är en viktig symbol för Livgardets identitet.
– Identiteten blir synlig och samtidigt utvecklar soldater och officerare en känsla av stolthet att höra till förbandet, sa kungen.
– Standaret är en typ av fälttecken, det vill säga förbandets främsta symbol och ett tecken för samhörighet mellan olika generationer och relationen mellan bygd och förband, sa Hans Augustin som är regementets ceremoniofficer.
Omfattande arbete
Det nya standaret har tagit över 1 000 timmar att tillverka och är handgjort i dubbla lager flaggsiden och silke med broderade detaljer. Sidentyget är dessutom krympt genom blötläggning för att standaret ska kunna användas även när det regnar. För att säkerställa att standaret får en lång livstid, minst 20-30 år, har Livgardet tagit fram ett ersättningsfälttecken som ska kunna användas när vädret är dåligt.
Två fälttecken
Förutom standaret, som härstammar ur Livgardets beridna delar - dragonerna, har regementet även ett fälttecken i form av en fana som har sitt ursprung i Svea Livgarde. Regementets särställning som Livgarde visas genom att fan- och standarduken är vit och smyckad med stora riksvapnet.