Förutsättningen denna relativt fina dag i ett annars så februarigrått Umeå var att förbandet hade intensiv stridskontakt med en fiende öster om sig. Under striden sårades en av soldaterna och gruppen tvingades att hantera den uppkomna situationen.
Många åtgärder i kort moment
Behovet av stridsledning blir uppenbar när skador inträffar. Gruppchefens plats och möjligheter att skydda flyttningen av den skadade till ett säkrare läge för att kunna omhändertas blir avgörande. Den och ett antal andra åtgärder, från patron ur på den skadades vapen till chefens plats under striden, måste sitta i förlängda märgen på alla som ingår i en enhet som kan råka i strid. Upprepning är kunskapens moder.
Evakuering med helikopter
I förutsättningen för övningen ingick möjligheten att få helikopterunderstöd vid en situation som denna och det kallades till platsen för att transportera den skadade till sjukvård.
Till detta kommer ytterligare ett antal moment i övningen. Anrop, lägesbeskrivning, kontroll av landningsplats, nedtagning av helikoptern, skydd av landningsplatsen och så vidare. Ett moment som kanske i första anblicken verkar enkelt blir plötsligt en övning där många saker ska falla på plats. Det gör de bara genom träning och åter träning där var och en inser att soldatyrket kan vara att betrakta som ett genuint hantverk där de lyckas som kan det bra.
För den skadade tar striden slut när helikoptern lämnar platsen i riktning mot tryggheten. För kamraterna på marken fortsätter striden intill dess motståndaren är nerkämpad eller har lyckats ta sig från platsen. Den delen av en sammanstöt får gestaltas i en annan artikel.