![Sjöövervakning Sjöinfokompaniet]()
Sjöövervakaren har ständig uppsikt över det som sker på vårt sjöterritorium.
Foto: Carolina L Nilsson/Försvarsmakten
![Operatörerna i undervattenspaningscentralen håller uppsikt även under ytan och "tittar" på ljudinformation i vattenvolymen.]()
Operatörerna i undervattenspaningscentralen håller uppsikt även under ytan och "tittar" på ljudinformation i vattenvolymen.
Foto: Dag Enander/Försvarsmakten
Sjöinformationsbataljonen är den del hos Försvarsmakten som har till uppgift att bevaka svenskt sjöterritorium dygnet runt, varje dag på året. Totalt jobbar cirka 150 personer med att hålla uppsikt och kommunicera sjöläget till olika intressenter. Främst är det till Försvarsmaktens egna taktiska staber och marina enheter, men också till andra myndigheter som Kustbevakningen och Sjöräddningen.
I bergrum på Muskö och inne på Göteborgs garnison finns de anläggningar som bevakar all fartygstrafik på och under ytan i våra svenska farvatten.
– Den allra största delen är civila handelsfartyg, fiskebåtar och semesterseglare. Om något av dessa ser ut att avvika från sina planerade rutter eller beter sig på ett underligt sätt meddelar vi våra fartyg till sjöss och/eller Kustbevakningen som kontaktar fartyget. Däremot, om det gäller örlogsfartyg från ett annat land så är vår uppgift att se till att de inte kommer in på svenskt vatten oanmälda. Vi anropar dem först via radio och talar om att vi ser dem och ber dem avlägsna sig. Skulle det inte hjälpa skickar vi dit ett eget fartyg eller flyg, berättar Per Hellström, kompanichef på Sjöinfokompaniet på Muskö.
Till sin hjälp har enheten många olika resurser: radarstationer, kameror som skickar rörliga bilder, undervattenssensorer, marinens och flygets personal som finns på plats på havet och i luften är några. Men också allmänheten kommer in med tips och inte minst Frivilliga flygkåren är till stor hjälp med identifieringsuppdrag. Alla länder kring Östersjön utom Ryssland är dessutom kopplade till SUCBAS, ett gemensamt nätverk för att samarbeta kring sjöläget i det gemensamma havet. Varje morgon utbyter länderna information om fartyg som man har intresse av.
Identifikation av fartyg
Alla fartyg över 300 bruttoton uppåt ska vara kopplade till ett AIS-system som ska identifiera fartyget som en slags märkning. Där finns uppgifter om fartygstyp, last, destination, antal personer ombord och så vidare. Men det händer att något går sönder så att signaler inte kommer fram, eller att det är en mindre båt utan AIS-utrustning som inte direkt kan identifieras. Det är då övervakarna får börja sitt detektivarbete för att fastställa vem och vad som syns på skärmen. Information om alla fartyg och båtar som trafikerar svenskt vatten registreras i Sjöinfobataljonens databas.